Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150
Psalm 144:10 (SV1917) — Översikt och kärna
Denna vers är en klang av tacksamhet och bekräftelse på Guds praktiska ingripande i kungadömets liv. Avgörande är det minnesmärket: Gud som ger seger åt konungarna och därigenom frälser sin tjänare David från det onda svärdet. I sammanhanget förstärks ett hopp om Guds beskydd och ledning i tider av fara och behov.
I Psalm 144 ber David om Guds ingripande över konungamakten och folket. Vers 10 står som en tacksägelse och ett bevis på att seger inte uppnås av mänsklig styrka utan av Guds nåd. Denna struktur följer tematiskt resten av psalmen: ett uttryck för behov, ett rop till Gud och ett vittnesmål om Hans trofasthet och befrielse.
Huvudbudskapet i versen
Göringen av Gud – att ge seger åt konungarna – kopplas till att frälsa tjänaren David från det onda svärdet. Det är en bildlig och konkret påminnelse om att härskarnas trygghet och landets försörjning hänger samman med Guds frälsande hand. Versen uppmuntrar troende att vända sig till Gud i faror och att erkänna att seger och räddning är Guds gåvor.
Historiska och teologiska noteringar
Kommentartraditionen framhäver att konungens seger i den hebreiska traditionen ofta stod under Guds vilja och bön. När Davids kungliga säkerhet ifrågasattes, var det Gud som gav styrkan och räddade honom. Det understryker en grundläggande poäng: människans säkerhet är beroende av Guds nåd och trofasthet.
Kända tolkningar i historisk standardlitteratur
– Matthew Henry betonar att seger och frälsning är resultat av Guds överhöghet och nåd, inte av mänsklig list.
– Albert Barnes framhäver att “frälste din tjänare David från det onda svärdet” pekar mot en konkret räddning i tider av hot och framkallar en bild av Guds beskydd över kungens liv och auktoritet. (Observera: korta ordagranna citat följer endast om tillgängliga i den offentliga domänen och nämns vid behov.)
– Adam Clarke noterar att syndens och fienders hot ofta uppstår i historisk kontext, men att Gud står som räddare och upprättare av sitt folk.
Cross-referenser (förenklat och kort förbindelseval)
För varje referens är poängen att seger och räddning är resultat av Guds trofasthet snarare änbart av mänsklig kraft.
Praktisk tillämpning
Sammanfattning
Psalm 144:10 förkunnar att verklig seger och frihet kommer genom Guds ingripande. Det är ett bönbart minne om att Herren är den som upprätthåller kungars liv och skyddar mot det onda svärdet. Psalmen uppmanar troende att söka Hans räddning och att se Hans trofasta hand i varje hotfull eller pressad situation.