Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150Verse
Psaltaren 132:1 Psaltaren 132:2 Psaltaren 132:3 Psaltaren 132:4 Psaltaren 132:5 Psaltaren 132:6 Psaltaren 132:7 Psaltaren 132:8 Psaltaren 132:9 Psaltaren 132:10 Psaltaren 132:11 Psaltaren 132:12 Psaltaren 132:13 Psaltaren 132:14 Psaltaren 132:15 Psaltaren 132:16 Psaltaren 132:17 Psaltaren 132:18
Kärnförklaringen: Psalm 132:18 i SV1917 säger att fienderna av den som kungens krona tillfaller skam, medan den kungliga kronan ska glänsa inför honom. Det uttrycker en rättvis dom över fiendernas hån och en bekräftelse av herrens nåd över den smorde som står i guds förbund och tjänar honom.
Positiv bakgrund och sammanhang
Psalm 132 är en psalm som berör Guds åtagande med Davids hus och hans heliga löfte om ett evigt tronskap. Den hänvisar till Guds löfte om att det Davids barn ska få en fortsatt kunglig tjänst i Jerusalem och att gudomlig närvaro ska vila över det gudstjänstfulla riket. I denna vers fångas kontrasten mellan fienders skam och kungens gloria.
tolkningsnoteringar
– Fiendernas skam påminner om att världens krafter som försöker skada Guds verk kommer att få se sin undergång och erkänna att Guds utvalde står under hans beskydd. Den som regerar under Guds namns ära kommer att bli vittnesbörd om hans trofasthet.
– Kronan som glänser pekar mot härskarens kyrkliga och politiska uppgift i trohet mot Gud. Det är en bild av gudomligt erkännande och rättfärdig kunglighet som blommar när man lever i lydnad inför Guds vilja.
Förklarande citat från välkända kommentatorer (översatt sammanfattat)
Matthew Henry betonar att Guds vård över sitt valda folk är fullständig: fienderna får sin straff medan Guds utvalde upphöjs i rätten. Albert Barnes framhäver hur versens kontrast mellan skam och gloria speglar det gudomliga rättvisan över historiska fiender och tron trofasta tjänare. Adam Clarke poängterar att kungen i psalmen är en bild på Kristus, där hans fullkomliga seger och ära bestyrks inför världens ögon. Dessa tre kommentatorer syftar tillsammans till att visa hur Gud verkar i historia för att uppfylla sitt förbund.
Kort sammanfattande tema
Relaterade passager och korta förklaringar
– 2 Samuel 7 (löfte om Davids hus och tronföljer): Denna grundläggande händelseförklaring visar hur löftet om en evig tronföljar knyter samman Guds närvaro och kunglig uppgift. Förstår man psalmen rätt, ser man hur historien bekräftar löften om en framtida krona.
– Psalm 110:1-2 (härskarens upphöjelse): En stark bild av Kristi överhöghet och gudomlig auktoritet, som hjälper till att tolka kungsliknelsen i psalmen som pekande mot Messias.
– Flera passager i Apostlagärningarna där uppenbarelsen om Jesus som uppfyllelsen av Davids tron betonas, vilket förstärker kopplingen mellan kunglig ära och guds rike.
Praktisk tillämpning
I vår vardag innebär versens tema att trohet mot Gud ger äkta ära, medan motstånd mot hans planer avslöjas som skam. Den som lever i lydnad inför Gud kan försäkra sig om att hans eller hennes förvaltarskap i vardagen får ett glänsande vittnesmål framför Gud och människor.
Sammanfattning: Versen målar upp en bild där världen tycks skoja med Guds anställda, men Guds plan står fast. Den smorde glänser i ära när Gud är trofast, och fienderna blir till skam som en kontrast till Guds välbehag.