Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150Verse
Psaltaren 94:1 Psaltaren 94:2 Psaltaren 94:3 Psaltaren 94:4 Psaltaren 94:5 Psaltaren 94:6 Psaltaren 94:7 Psaltaren 94:8 Psaltaren 94:9 Psaltaren 94:10 Psaltaren 94:11 Psaltaren 94:12 Psaltaren 94:13 Psaltaren 94:14 Psaltaren 94:15 Psaltaren 94:16 Psaltaren 94:17 Psaltaren 94:18 Psaltaren 94:19 Psaltaren 94:20 Psaltaren 94:21 Psaltaren 94:22 Psaltaren 94:23
Psaltaren 94:14 (SV1917) – "Herren förskjuter icke sitt folk"
I detta vers sammanhang i psalmen står en tröstande försäkran till Guds folk inför hot och orättvisor. Psalmen 94 är en klagosång riktad till Gud om hur ogudaktiga prickar, domslut och rättskipande vansinnor tynger de rättfärdiga. Gudgesällhet står i frestad bemärkelse: han ser deras lidande och svarar med sitt trofast löfte. Versen försäkrar att Herren inte överger sitt eget arvedel, det kärt köpta folket som har ett förbund med honom. Denna tro på Guds bevakning och omsorg blir grundläggande i psalmens bön.
Huvudbetydelse
Texten säger att Herren inte lämnar sitt folk eller sin arvedel. Det är en påminnelse om Guds trofasthet trots omständigheter som kan få människor att tvivla. Även när rättvisa tycks fördröjas och ondska frodas, är Guds omsorg konstant. I den svenska 1917-översättningen uttrycks detta som en säkerhet: Herren skyddar och uppehåller dem som tillhör honom.
Kärnteman
Närliggande kommentarer och kopplingar
Adam Clarke betonar att psalmen talar till ett folket som hållits fast vid sin Gud trots förföljelse, och att Guds vård är hållbar trots upplevd svaghet. Albert Barnes framhäver att denna försäkran inte är naiv optimism utan en teokratisk attrapp av hopp: Gud vakar över sina kännare och bevarar deras ande. Matthew Henry anmärker att Guds trofasthet ofta uppenbaras i vad han förhindrar eller låter komma över en tid, i syfte att bevara tro och ära hans namn.
Relationer till andra passager
1) Psalm 37:28 – Guds trofasthet mot de som håller sig till honom liknas vid gudsfruktans plikt och att hans rättvisa bestånd står fast. 2) Jesaja 54:10 – Guds trofasthet över evighetens avtal med sitt folk likas när berg och branter försvinner men hans nåd står kvar. 3) 2 Mosebok 32:13 – Guds bevarande av sitt utvalda folk visar hur förbundet fungerar trots människors svagheter.
Praktisk reflektion
I livets turbulens är det uppmuntrande att minnas att Herren inte överger sina. När vi möter orättvisor eller synligt ogudaktiga omfattningar, kan vi vila i att vår identitet och vårt hopp ligger i ett förbund som håller. Denna vers uppmanar oss att vända vår blick till Guds trofasthet och att leva i tacksamhet över den vård han visar varje dag.
Sammanfattning
Psaltaren 94:14 försäkrar att Herren inte förskjuter sitt folk eller överger sin arvedel. I ett hårt världsliv är Guds trofasthet en fast grund som ger trygghet, tålamod och hopp. Bibelläran från Henry, Barnes och Clarke understryker att denna försäkran är en del av ett större teokratiskt löfte där Guds närvaro och bevarande övergår gapet mellan lidande och Guds lösning.
Cross-referenser: Ps 37:28; Jes 54:10; 2 Mos 32:13