Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150
Psaltaren 88:17 (SV1917)
Instant setting: Konung David eller psalmistens lidande ropar i nattens mörker medan han upplever Guds förföljande vrede och överväldigande fasor. Versen står mitt i en mörk klagan där uttrycket av utkämpad tro tvingas fram inför Guds tystnad och frånvaro.
Vad texten avslöjar om Gud och tro
Här framträder inte en Gud som snabbt svarar eller mildrar prövningar, utan en som behåller sin oklarhet och distans under lidandel. Tro är inte frånvaro av storm, utan förmågan att ropa trots att Guds ansikte verkar gömma sig. Psaltaren erbjuder en tydlig bild av tro som uthållighet när kallelse och övertygelse krockar med upplevd frånvaro.
Viktiga ord och bilder
“Din vredes lågor” och “dina fasor” är intensiva bilder som betonar Guds dom och prövningens tyngd. Lågor signalerar både rening och förstörelse; fasor antyder en plåga som inte enkelt kan undvikas. Budskapet är att människan står inför Gud i sin mest konfrontativa och skrämmande aspekt, men ändå i en relation där ropet och minnet av gudstron kvarstår.
Relaterade passager
- Jobbs klagan i lidandets djup påminner om att rådlöshet inte utesluter tro. Denna koppling betonar uthållighet under prövning.
- Psaltaren 102 och 130 gestaltar också bandet mellan smärta och hopp i mån av Guds nåd.
För varje referens kan man se hur bönens röst behåller tro även när Guds svar känns avlägset eller märkligt.
Synpunkter från klassiska kommentatorer
Matthew Henry uttrycker i sin kommentar hur psalmen ger en stark bild av tro som ropar när känslan av Guds närvaro saknas. Albert Barnes framhäver ofta att lidandet inte förkastar tro men testar den. Adam Clarke betonar rättfärdighetens rop trots Guds tystnad; han ser lidandet som en modifierad bön där uppriktig kommunikation kvarstår även i prövningens djup. Tillsammans är deras vittnesmål att den rättfärdige ofta måste lita till Guds trofasthet trots upplevd avsaknad av svar.
Kortfattad sammanfattning
Texten visar att troens liv inte förväntar sig konstant uppenbarelse, utan modet att behålla rop och minne av Guds trofasthet när affekter och gudomlig tystnad råder. Det är en psalm om uthållighet i bön och tro när Guds vrede upplevs som överväldigande.
Modern tillämpning
Relaterade korsreferenser: Ps 42: në, Ps 130:1–2, Job 23:1–4 (fördjupande teman om lidande och tro i fromhet). Dessa påminner oss om att ropet till Gud i mörka tider ofta föregås av en viss tro på hans hörsel och hans trofasthet.
Slutsats: I sin starka nattliga klagan uppmanar psalmen oss att behålla tro och bön, även när Guds svar tycks långt borta. Det är en påminnelse om att Gud trots allt är närvarande i lidandets dialektik och håller fast vid den tro som söker honom.