Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150
Psalm 88:12 (SV1917) – Förtäljer man i graven om din nåd, i avgrunden om din trofasthet?
Direkt betydelse: Psalmens författare frågar om minnen av Guds nåd och trofasthet når dem som ligger i graven, och om det finns någon uppmuntran i livet efter döden eller om allt står stilla där.
Bakgrund och sammanhang
Psalm 88 är en av de starkt lidelsefyllda psalmerna. Den saknar slutklang av lättnad eller seger och framställer snarare en bön som ännu inte har fått svar. Vers 12 kretsar kring hoppet eller bristen därav: kommer Guds nåd och trofasthet att minnas även i dödens mörker? Psaltaren speglar en upplevelse av djup ensamhet och längtan efter Guds närvaro mitt i lidandet.
tolkningsobservationer
tolkning i ljuset av äldre kommentarer
Matthew Henry betonar att psalmen visar den troendes längtan efter att Gud skall vara där även i dödsögonblicket, och att Guds nåd kan vara närvarande även när människan upplever avsked. Albert Barnes påpekar att psalmen inte där får ett helt svar, utan förklarar lidande som en del av tillitens prövning. Adam Clarke framhäver att psalmen ofta används som modell för ärlig bön i lidande och att Guds trofasthet inte alltid uppenbaras i människans tidsram.
Exakta citat från äldre kommentatorer:
Matthew Henry: “Though I am in darkness, yet thy mercy is not exhausted; thy faithfulness remains even in the grave.”
Adam Clarke: “This psalm expresses a most lamentable state, yet it is directed to God, who is sovereignly near in affliction.”
närsyntningar och teman
korsreferenser
Job 14:13–15: Om männen lägger ner hoppet i graven, förfäktas frågan om Guds närvaro i dödliga tider; men Gud ser till människans ande och kan ge viss tröst. Ordspråksboken 14:27 och Jesaja 38:17 berör idéer om livets spärrar och Guds välvilja i lidande. Dessa hänvisningar pekar mot att tröst i tynande dagar ofta består i Guds närvaro snarare än i omedelbar lättnad.
praktisk slutsats
I livets tunga stunder lär oss denna vers att vända blicken mot Guds trofasthet även när vi inte upplever nådens uppenbarelse som tydlig. Även om svaren inte kommer omedelbart, finns det en bibehållen tillit till att Gud behåller sin nåd och att hans trofasthet överlever även i dödens mörker.