Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150
Psalm 67:7 (SV1917) – Hela jorden skall välsigna Gud
Huvudpoängen: Psalm 67 bjuder in världen att höja sin sång och erkänna Guds välsignelse genom fruktbarhet och nåd. Versen sammanfattar hur Guds godhet manifesteras i skapelsen och hur detta leder till tacksamhet och tillbedjan. Jordens frukter blir ett vittnesbörd om Guds närvaro och trofasthet över nationer.
Litterär kontext
Psalm 67 är en kort samling som fungerar som en välsignelse och ett överlämnande av Guds rike till omvärlden. Den följer i stort sett en bönerik och lovsångsfull struktur där Gud prisas för sin frikännande nåd och för att han låter folket uppleva hans välsignelse i skörden (ordagrant: “Jorden har givit sin gröda”). Texten anknyter till helgandedagens cycler där jordens skönhet och fruktbarhet ses som uttryck för Guds godhet.
Teologisk betydelse
Versen betonar tre sammanflätade teman. Först är det universella vingeslaget: Guds välsignelse över världen innebär att frukten av arbetet och naturens ordning blir till gagn för mänskligheten. För det andra framträder en teocentrisk syn där skapelsen uppmanas att svara med lov och fromhet. Slutligen pekar texten mot Guds namn—Gud, vår Gud—och dess primära plats i relationen mellan Skaparen och hans folk. Denna struktur frågar inte bara vad Gud gör i Israel utan vad han gör för hela världen genom rättfärdighet, nåd och trofasthet.
Cross-referenser och samband
Genom dessa kopplingar ser man hur välsignelsen i Psalm 67 inte bara är socialt välstånd utan teologisk nyckel som leder till universell tillbedjan och gudsfruktan.
Frågor till reflektion
Sammanfattning och tillämpning
Vikten i Psalm 67:7 ligger i dess enkla, men djupa påminnelse: när Gud välsignar, är skapelsen och människorna kallade att svara med tacksamhet och tillbedjan. Genom fruktbarhet och liv uppenbaras hans rättfärdighet och nåd för alla folk. Denna vers, som sammanfattningen av hela psalmen, uppmanar oss att leva i en öppen bön om Guds välsignelse som leder till tro och lovsång i hela världen.
Notering om äldre källor: Inga direkta fullständiga citat från Matthew Henry, Albert Barnes eller Adam Clarke används här; deras resonemang har inflätats i en ny heltäckande svensk respons som förenar deras genomgående teman om Guds nåd, skapelsens vittnesbörd och universell tillbedjan.