Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150Verse
Psaltaren 66:1 Psaltaren 66:2 Psaltaren 66:3 Psaltaren 66:4 Psaltaren 66:5 Psaltaren 66:6 Psaltaren 66:7 Psaltaren 66:8 Psaltaren 66:9 Psaltaren 66:10 Psaltaren 66:11 Psaltaren 66:12 Psaltaren 66:13 Psaltaren 66:14 Psaltaren 66:15 Psaltaren 66:16 Psaltaren 66:17 Psaltaren 66:18 Psaltaren 66:19 Psaltaren 66:20
Psalm 66:20 (SV1917) – Kontext och betydelse
I denna psalm uttrycks tacksamhet till Gud för att han hörde bönen och inte förkastade eller vände bort sin nåd. Versen står i en bön- och vittnesakt som beskriver hur Gud hörde ropet från folket under prövningar, inklusive förtryck och svårigheter som församlingsmedlemmarna mötte. Slutsatsen är en personlig försäkran: Gud har inte hållit sin nåd borta utan varit närvarande och benägen att hjälpa.
Huvudbetydelsen
Versen sammanfattar en teologisk sanning: Guds barmhärtighet och trofasthet överträffar våra mänskliga brister. Genom prövningar har bönen varit uppe till honom, och Gud har svarat i rätt tid. Det är en bekännelse av förvissning: Gud har hört och inte förkastat bönens rop, hans nåd består trots omständigheterna.
Tre centrala teman
Relaterade passager
• Psaltaren 28:6–7 – Gud hör människor som ropar i rättfärdig tro och ger dem styrka och frid.
• Hebreerbrevet 4:16 – Vi kan närma oss tronen med nåd och bära våra bekymmer i förtröstan på Guds barmhärtighet.
• Romarbrevet 8:26–27 – Anden hjälper vår svaghet och upphör inte att be för oss enligt Guds vilja.
Praktisk tillämpning
Om du står inför tuffa tider och känner att bönen känns långt borta, minns att Gud inte förkastar din bön. Be ihärdigt, tacka i tro och sök Guds vilja. Hans nåd övervinner ovisshet, och hans trofasthet bär dig igenom prövningar.
Kort sammanfattning
Psalmens avslutning i 66:20 bekräftar att Gud hör bön och behåller sin nåd. Det är en försäkran till folket och varje troende att Guds trofasthet inte ruckas av våra svagheter eller omständigheter.
Historisk- och teologisk blick
Texten bygger på en tradition där Samhörigheten med Gud förstärktes genom gemensam vittnesskap om hur Gud lyssnade och räddade. Liknande ord finner man hos klassiska kommentatorer som Matthew Henry, Albert Barnes och Adam Clarke, som betonar bönen som mötets verklighet mellan Gud och troende. De framhäver att Gud inte överger dem som ropar till honom i tro och ödmjukning.
Värt att notera i sammanhanget: Denna psalm uppmuntrar troende att förlita sig på Guds nåd under svåra omständigheter och att vittna om Guds godhet när han hör bön och ingriper.
Cross-references
• Ps 66:19–20 – Gud hör bönen och bevarar i gengäld sin trofasthet. Förstå sammankopplingen mellan rop och svar.
• Ef 3:20–21 – Vägen Gud verkar i oss och genom oss, inte endast i ord utan i kraftfullt ingripande.
• Jak 1:5–6 – Om någon saknar vishet, be till Gud som ger rikligt och utan motifikation, i tro.