Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150Verse
Psaltaren 50:1 Psaltaren 50:2 Psaltaren 50:3 Psaltaren 50:4 Psaltaren 50:5 Psaltaren 50:6 Psaltaren 50:7 Psaltaren 50:8 Psaltaren 50:9 Psaltaren 50:10 Psaltaren 50:11 Psaltaren 50:12 Psaltaren 50:13 Psaltaren 50:14 Psaltaren 50:15 Psaltaren 50:16 Psaltaren 50:17 Psaltaren 50:18 Psaltaren 50:19 Psaltaren 50:20 Psaltaren 50:21 Psaltaren 50:22 Psaltaren 50:23
Psaltaren 50:17 (SV1917) – Översikt och tanke
Psalm 50 väger in under en domstolsrättegång där Gud påminner sitt folk om vad som gagnar ett rättfärdigt förhållande till honom. I vers 17 riktar sig ropet till de som förhåller sig likgiltigt till Guds ord och tuktan. Denna line fångar en konstant mänsklig farhåga: att avvisa tuktan och kasta Guds ord bakom sig. Texten är inte främst en vardaglig anklagelse utan en andlig realitet där hjärtats mottaglighet är avgörande för ett sant förhållande till Gud.
Versen i sitt sammanhang
I Psaltaren 50 är Gud närvarande som domare över hans skapelse. Han kallar sina trogna vittnen till en uppriktig gudsdyrkan som går utöver offer och ritualer. Vers 17 pekar på ett inre tillstånd där någon hatar tuktan och där Guds ord, hans budskap och uppmaningar, inte längre uppskattas. Det är en varning om att yttre fromhet utan mottaglighet för Guds ord är tomt och felriktat.
Huvudpoängen – vad vi lär oss
Den centrala lärdommen är att äkthet i relationen till Gud kräver öppenhet för hans tillrättavisning och vägledning. Att hata tuktan och kasta Guds ord bakom sig avslöjar en hjärta som lever i självständighet snarare än i lydnad. Tro och lydnad går hand i hand: Gud vill inte bara att vi offer däruppe, utan att vi först och främst villosamt ta till oss hans ord och korrigering.
Jämförelser med andra bibelställen
Tillämning och bön för hjärtat
Reflektera över hur du hanterar tuktan i ditt liv. Vänd dig till Gud i bön om en tacksam och öppen hållning: att hans ord får ledning i vardagen, att hans uppmaningar inte möts av motstånd utan av villighet. Guds ord fungerar som ljus i våra steg och som disciplin som formar vår karaktär till hans bild.
Korta noteringar och kopplingar
Sammanfattning
Psalmens 50:17 påminner oss att Gud inte bara värderar offer utan framför allt ett hjärta som tar hans ord till hjärta och låter tuktan leda oss till rättfärdighet. Öppenhet inför Gud och lydnad inför hans ord utgör kärnan i en äkta relation till honom.
Not: Inga direkta citat från Matthew Henry, Albert Barnes eller Adam Clarke används här, men deras resonemang ligger till grund för den sammanfattande tolkningen som anpassats till svensk läsning. Denna kommentar bygger på en bred, public-domain tradition av bibelkommentarer och följer den svenska SV1917-översättningen.