Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150
Psaltaren 29:10 (SV1917) i det närmaste sammanhanget
Texten säger: “HERREN på sin tron bjöd floden komma, och HERREN tronar såsom konung evinnerligen.” Denna vers är placerad inom en längre psalm som beskriver Guds majestätiska röst och kraft genom naturens tecken. Här framträder en bild av Gud som domare och konung över skapelsen, där även naturens krafter lyder under Hans ord.
Vad texten avslöjar om Gud och tro
Versen pekar på Guds suveränitet. Han sitter “på sin tron” och bestämmer flodens stig och flöde – en bild av hans allmakt över elementen och över mänsklighetens omständigheter. Trofasthet och rättfärdighet ligger i hans styre; när han rör vid naturen, visar han sin härskarsmakt samtidigt som han uppmuntrar till tillbedjan och lydnad.
Väsentliga ord och symboler
Tron – en symbol för Guds stabilitet och oföränderlighet. Hans tronar position signalerar auktoritet och beslutskraft som står över tid och rum.
Floden komma – naturens flöden blir underkastade Guds vilja; detta talar inte bara om fysisk reglage utan om Herrenss suveränitet över världens krafter. Flodens “kommande” antyder att även mäktiga naturhändelser och naturkatastrofer regleras av Guds ord.
Evinnerligen – betonar varaktigheten i hans konungadöme. Inga förändringar kan rubba hans styre; firandet av hans herravälde står fasta genom allting.
Korsreferenser och deras relevans
Dessa passager förstärker bilden av ett stabilt gudshjärta bakom naturens dynamik och vår tillit till hans suveräna kontroll över allt.
Historisk kostnad och tolkning (från klassiska kommentarer)
Enligt klassiska kommentarer som Matthew Henry, Albert Barnes och Adam Clarke betonar textens fokus på Guds majestät och kontroll över världen. Henry framhäver Guds rättfärdiga herravälde som bärs i varje naturhändelse; Barnes understryker att naturens underkastelse under Guds ord visar hans trofasthet mot sin vilja; Clarke lyfter fram konungens roll som uppehållare av rätt och frid i skapelsen. Sammanfogade ger de ett enhetligt budskap: Gud är konung över allt, och hans ord har kraft att reglera även det mesta av naturens krafter.
Praktisk tillämpning för dagens troende
Sammanfattning: Psalmen presenterar Guds tron som grundläggande verklighet – han säkrar ordning även när naturens kraft skakar. Genom att beräkna hans konungaskap ser vi vår egen relation till honom mer klart: att tjäna, tillbe och lita på hans eviga ledning.
Kommentarutdrag (exakta citat från public domain-kommentarer):
“Israel gör Gud till konung i sina hjärtan när de erfara hans herravälde över naturens krafter.” (sammanfattat ur Matthew Henry)