Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150
Psaltaren 129:5 (SV1917) – Kontext och betydelse
I denna psalm följer en vädjan om Guds rättfärdiga ingripande mot förtryckare som har trakasserat Guds folk. Vers 5 står som en bön om överseende bakslag för dessa fiender: de som hatar Sion skall komma på skam och vika tillbaka. Bilden av skam används i Die Bibel ofta som en gudomlig dom över de som står emot Israels gudstjänst och folkets tro. Samtidigt understryker psalmen Guds trofasta beskydd över Sions folk och löftet om att Gud ser deras lidande och ger rättvisa i sin rätta tid.
Central betydelse
Versen förmedlar ett hopp att de som varit aggressiva eller fientliga mot Sion kommer att uppleva ett gudomligt nederlag. Det är inte en uppmaning till hämnd, utan en deklaration att Guds rättvisa kommer att komma över dem som hatar Guds folk. Att tänka på Sion symboliserar här trohet mot Gud och hans utvalda folk; när fiender möter skam blir det ett tecken på Guds hemmalagda ordning och trofasta omsorg om sitt folk.
Två eller tre centrala teman
- Skam som gudomlig konsekvens: Skam blir ett resultat av ogudaktiga handlingar mot Guds folk, och den hämnas av Guds rättvisa snarare än av människors vendetta.
- Bokens utvalda skydd: Guds folk upplever beskydd när de vilar i hans rättfärdighet, även när motståndet är starkt.
- Förtroende i Guds rättvisa: Psalmen uppmuntrar troende att lita på att Gud ser lidandet och kommer att vända situationen till det goda enligt sin tid och visdom.
Relationer till andra texter
- Liknande teman återkommer i Salm 37 där Guds rättfärdiga syns i slutändan segrande över de falska och onda. Kortare anteckningar hämtas från Matt 5:43–45 där kärlekens sätt gentemot fienderna blir återklang i Jesu undervisning om Guds rättvisa. - Det påminns också om hur Sion i flera psalmer tjänar som ett samlingsnamn för Guds folk och deras centrala tillflykt under prövningar.
Praktisk reflektion
För den som följer Gud leder versen till tålamod och mod i lidande: att låta Gud låta rättvisa ske och att inte svara med vrede. I vardagen kan det översättas i hur man bemöter kritik och motstånd med barmhärtighet och bön, och hur man litar på att Gud vakar över sina lärjungar även när omständigheterna ser mörka ut.
Korta cross-referenser
- Psalmernas koppling mellan skam och rättvisa i svåra tider: se Salmen 37. Förklaringen betonar Guds rättvisa över de som förråder eller angriper hans folk.
- Jesu undervisning om kärlek till fienderna som en del av herrens bild av rättvisa: Matteus 5:44–45 kan ses som en nyare fullbordan av samma princip i en ny trosperiod.
- Försöker man se Sion som Guds folks gemenskap: Hebreerbrevets betoning av tro och uthållighet under förföljelse ger kontext till psalmens uppmaning om uthållighet i lidande.
Avslutning
Vers 5 i SV1917 fungerar som en försäkran om att Gud ser och åtgärdar orättvisor som riktas mot hans folk. Det är en uppmaning att hålla fast vid hoppet i Guds trofasthet, även när fiendernas skam verkar långt borta. Slutresultatet blir att Guds rike uppfattas som den sanna rättvisa som alltid kommer att överträffa människornas kamp.