Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150
Psaltaren 92:15 (SV1917): ”Ännu när de bliva gamla, skjuta de skott, de frodas och grönska;”
Detta vers tillsammans med hela psalmen är en song om Guds nåd och trofasthet som bär även när ålderdomen kommer. Den här raden får sin särskilda betydelse genom bilden av ett växande träd som fortsätter att skjuta skott och blomstra trots ålder. Det visar att vishetens källa och livets kraft inte upphör när människan blir äldre, utan att Guds Nåd verkar genom hela livets gång.
Vad texten avslöjar om Gud eller tro förtroende
Guds trofasthet ger ett liv som överraskar ålderdomens begränsningar. Psalmisten betonar att skönhet och fruktsamhet inte upphör när tiden går, utan Guds närvaro gör att livskraften består. I sammanhanget är det ett bevis på att Guds rike och hans godhet följer människan genom hela livet och in i den äldre åldern.
Några nyckelord och bilder förklarade
Relaterade bibelställen
Bibeln beskriver ofta Guds löfte om liv och kraft för de trofasta, även när det känns som om åldern minskar våra krafter. För vidare betraktelse kan man jämföra med:
Inga nödvändiga citat ur längre utdrag ur dessa referenser skrivs här, utan de nämns som stödjande sammanhang.
Historisk synvinkel och samstämmighet med kyrkans tänkande
Kommentarstraditionen från klassiska källor som Matthew Henry och Adam Clarke ser denna vers som en påminnelse om att Guds nåd inte upphör med åldern. Deras observationer understryker att tro och tjänst inte är begränsade till ungdomens energi utan får fördjupas när livet går mot sitt slut. Deras ord används sparsamt här, men de bär samma kärna: Gud ger kraft till dem som vänder sig till honom.
Praktisk tillämpning för nutid
Fråga dig själv: Hur lever jag ut Guds livgivande kraft i vardagen när jag blir äldre eller när vägvalen känns tyngre? Denna vers uppmanar till trofasthet och hopp om att Gud fortfarande verkar genom våra liv, att vi kan bära frukt och vittnesbörd även i stillsammare faser. Det kan ta sig uttryck i bön, ödmjuk tjänst, och ständigt växande i tro.
Sammanfattning
Ps 92:15 i SV1917 fångar hoppet om livets kontinuitet i Guds närvaro. Även när människan åldras, fortsätter Guds liv och fröjd att skänka kraft. Genom texterna och traditionella kommentarer överförs en tydlig bild: trohet till Gud ger fruktbarhet och glädje, över hela livets vandring.