Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150
Psalm 9:3 (SV1917) – Ditt namn och din ära i glädje och lovsång
Kärnmening: Versen uttrycker ett fritt, hängivet svar på Guds rättfärdiga hemliga ingripande: när Gud står upp och befriar, vill den troende vara glad, fröjdas och lovsjunga det högsta namnet.
Kontext och bakgrund
Psalm 9 är en tack- och lovsång som tillskrivs konung David i vissa homogena rubriker. Psalmen hyllar Guds rättfärdiga dom och hans omsorg om de utsatta. Vers 3 ligger i en passus där psalmisten erkänner hur fiendernas planer möts av Guds ingripande, vilket föder ett livligt uttryck av glädje och lovsång. SV1917s formulering framhäver personens bestämda hållning: glädje och fröjd i Gud, samt ett offentligt lovprisande av den Högste.
Tolkningspunkter
Kort samlad tolkning
När världens tryck och fiender står upp mot rättfärdigheten, svarar den rättfärdige med en reparationsfull, hoppfull hållning: han gläds i Gud själv och leds av honom till lovsång. Det är ett livshot mot frästelser: när man ser Guds trofasthet, blir lovsången naturlig och beständig.
Relaterade passager (förförståelse)
Förklaringar i klassiska kommentarer visar att troende överger frestelsen att söka glädje i andra privilegier och istället finner den i Guds namn och hans värdighet. Adam Clarke och Matthew Henry understryker att det inte är blotterglädje utan fasta tillgivenhet som manifesteras i tillbedjan; Albert Barnes påpekar att namnets lovsång uttrycker kollektiv och privat tillbedjan som en enhet i gemenskap med Gud.
Praktisk tillämpning
Gör Gud till din spontanaste glädje och lovsång. När bekymmer hotar din sinnesfrid, nöj dig i Guds höghet och pris sanningen om hans trofasthet genom en enkel, innerlig lovsång. Sätt ett fysiskt uttryck i vardagen – upprepa hans namn i tacksamhet och låt varje steg av dagen bära prägeln av tillbedjan.
korta citat från äldre kommentatorer
Matthew Henry betonar att tillbedjan är det naturliga svaret på Guds underbara ingripande och hans namn är det förenande centrumet för tro och lovsång: “Let us joy and rejoice in you...”
Albert Barnes påpekar att namnet representerar hela Guds karaktär och hans mäktiga gärningar; troende svarar med innerlig lovsång som speglar deras tillförsikt.
Adam Clarke framhåller att framträdandet av “du den Högste” ifrågasätter rädsla och flyttar fokus från fiender till Guds allsmäktiga närvaro.
Cross-referenser: Se Ps 5:12; 16:11; 100:1–2 för bredare bild av glädje, tillbedjan och Guds närvaro som grund för lovsång.