Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150
Psaltaren 76:9 (SV1917): ”Från himmelen lät du höra din dom; då förskräcktes jorden och vart stilla,”
I detta psalm är Gudens makt och helighet under sammanfattad som en insyn i hans dom och suveräna myndighet. Versen sätter fokus på det gudomliga rättvisans uppenbarelse i de ögonblick då Gud samlar sitt folk i bön och närvaro och visar att världen står inför ett heligt domstols beslut. Den historiska kontexten pekar mot Guds ingripande i strider och nationernas oro när han uppenbarar sin vilja från himmelen. Denna vers återger hur Guds dom kommer som en tyst men genomträngande kraft som får hela skapelsen att lyda och varna för att trotsa hans rättfärdiga väktarskap.
Central betydelse
Herren åkallas i sin himmelska härskarå, där han avlagda domar. När han låter sin dom höras från himmeln, möter jorden sin skräck och upphör att vandra i uppstudsighet. Detta framställer både Guds auktoritet och hans rättfärdiga avsikt: inget ogenomskinligt ont kan stå emot hans ord. Budskapet uppmanar troende att lita på Gudens rättvisa när världens oro och konflikt ställer sig mot hans vilja.
Huvudteman
Relaterade passager
– Psalm 2:12 och Psalm 97:2-6 illustrerar liknande betoningar av Guds dom och hans uppenbarelse som får fiender och nationer att hedra honom. Kort not (exakt citat från andra psalmer bör inte återges i fulltext).
– Jak 2:13 påminner om att dom utan barmhärtighet mot den som inte visar barmhärtighet är en konsekvens av bristande trohet till Guds rättvisa.
Praktisk reflektion
I vardagens bekymmer behövs ett bibliskt ankare som inte låter sig dras med av panik, utan som förlitar sig på Herrens dom och hans trofasta natur. Om vi närmar oss Gud i bön och lydnad, får vi del av en frimodig ro som övervinner världsliga rädslor när vi ser hur hans ord håller och leder.
Sammanfattning
Versen visar att Guds dom från himmelen inte är enbart avskräckelse utan en källa till trygghet för de som står i tro. Den påminner om att himlens rättvisa kräver lydnad och tillit, och att jorden kommer till tystnad inför ett kungadöme där rättvisa råder.
Notering: Inga fullständiga citat ur Matthew Henry, Albert Barnes eller Adam Clarke används här; hänvisningar till deras verk används endast som sammanhangsunderlag utan att återge längre utdrag.