Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150
Psalm 76:12 (SV1917): Betala löften och inse dem åt Herren
Direkt mening: Låt löften till Gud hållas och låt dem sättas fram som gåvor inför Hans heliga närvaro; de omkring honom skall lägga fram gåvor som ett erkännande av Hans mäktiga verk och vår underkastelse inför Hans dom och nåd.
Historisk och litterär bakgrund: Psalm 76 är en hymn som firar Guds seger och makt i Betel/Salem-området när kung Djudas förstormade fienderna. Inriktningen är att Gud inte bara räddar, utan också upphöjer sitt namn genom att världsliga härskaror får böja sig inför Hans rättfärdighet. I detta sammanhang uppmanas Israel att offra tro och ordning inför Gud, särskilt när Hans kraft blivit uppenbarad i nationens trygghet.
Nyckelord och tolkning: - Löften: en uttrycksfull överlåtelse av trofasthet till Gud, enligt lagen och hedra Hans namn. - Infrien dem åt Herren: offentligt åtagna gåvor eller tacksägelse, som vittnar om guds dåd. - Alla omkring honom: de himmelska och jordiska enheter som erkänner Hans helighet. - Skänker åt den Fruktansvärde: gåvor och pris som motsvarar Hans majestät och värdighet.
Observationspunkter: - Handling av tro och lydnad: att prisa Gud genom att lova och ge är ett uttryck för uppriktig tillbedjan som följer från givandets kraft i Guds närvaro. - Gemenskapens vittnesbörd: när “allt omkring honom” bär fram gåvor, pekar det på universell erkännande av Guds dom och nåd. - Återhållsamhet i språk: fokus ligger på handling, inte underhållning; löften ges i allvar och respekt inför Guds heliga ansikte.
Kort tematisk översikt
Cross-references och korta förklaringar
Ordspråksboken 20:25 – Att avlägga löften och göra dem säkra i stort och smått; betonar faran i att lova utan avsikt att fullfölja, men också vördnad när löften hålls i Gud.
Nehemja 9:38 – Folket binder sig till att göra och återinföra åtaganden inför Gud som svar på Hans trofasthet under återuppbyggnaden.
Hebreerbrevet 13:15 – En vördnadens gärning av lovprisning som ett kontinuerligt offer genom Jesus Kristus; kopplar till att vår tillbedjan manifesteras i livligt utbyte av tacksamhet.
Praktisk tillämpning
Gör dina löften till Gud men håll dem också i vardagen. Bibelns bild av rättfärdiga som ger fram deras gåvor inför Gud påminner oss om att trohet till Gud visar sig i konsekventa handlingar av tro och tacksamhet — i ord, i givande och i livsstil.
Inspiration från tidigare kommentarer: - Matthew Henry (kärnpåminnelse): Det som gör löften värda är inte ordets skönhet utan människans ömsinthet och guds helighet – när vi håller våra löften inför Herren, hedrar vi Hans namn. - Albert Barnes (hänvisning): Gud kräver ofta mer än ord: våra gärningar bekräftar vår överlåtelse och vår uppriktiga tro. - Adam Clarke (kommentar): Löften är ett tecken på samförstånd med guds vilja och på vår trofasthet; när Gud verkar starkt i mitten av vår historia, svarar vi med konsekvent trofasthet.