Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150
Psalm 30:9 (SV1917) — “Till dig, HERRE, ropade jag, och till Herren bad jag.”
I sammanhanget står psalmen som en tacksam hymn efter en gång av djup nöd. Författaren David beskriver en bitter natt av lidande som övergår i lättnad och återupprättelse. Versen fångar beslutet att vända sig till Gud i varje skiftning av livets öde – i förtvivlan lika väl som i glädje. Den visar att bönen inte är sista utväg, utan första respons när vi står inför livets växlingar, och att Gud är målet för all vår ropa.
Central betydelse
Slaget mot sorg och hoppets återkomst för David blev en välsignad bön. Han säger i korthet att hans rop till Gud blev grundläggande i hans erfarenhet: när allt vrider sig försöker människan ofta vända sig till diverse tröstämnen, men psalmen lär att verklig hjälp och varaktig frid kommer när vi vänder oss till Herren i störst nöd och i tacksam ödmjukhet.
Tre centrala teman
Relaterade passager
– Psalm 34:18 påminner om att Herren är nära de som har ett motsträvt hjärta. När vi ropar i nöd, möter vi en Gud som närmar sig i sympati och styrka.
– Jesaja 65:24 talar om att innan man ropar svarar Gud och innan bönan blir färdig, ges svaret. Bönens tempo och Guds svar förenas i vissheten om hans omsorg.
– Johannes 16:24 uppmuntrar till böner som bedrivs i tro, där vi får se frukt utav vår längtan i Kristus.
Praktisk reflektion
Om du befinner dig i oro eller sorg nu, uppmuntras du att följa Davids exempel: ropa till Herren, håll fast vid hans trofasthet och låt din bön förankras i ödmjuk tillit. Även när svaret inte är uppenbart omedelbart, är bönens hand som leder dig mot Guds sätt att handla.
Sammanfattning
Psalmens första del i version SV1917 fångar ett livsnära ögonblick: bönen till Herren är både vår första och vår bestående resurs. Det är i ropet till Gud som vår trygghet finner rot, och återupprättelse ofta följer som ett uttryck för hans nåd och trofasthet.
Noteringar om tidigare kommentarer: I tidigare arbeten framhäver Matthew Henry hur bönen är en vänskaplig kommunikation med Gud i både storm och solsken. Albert Barnes betonar bönens grund i relationen till en barmhärtig Gud som hör och svarar enligt sin godhet. Adam Clarke understryker bönens praktiska effekt i livets språng mellan lidande och glädje. Dessa perspektiv integreras här som en enhetlig blick på hur psalmen uppmanar till liturgicalt förhållningssätt och tillit i Gud.