Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150
Översikt över psalmens flöde och ton
Psalm 120 är den första i den så kallade pilgrimspsalmerna (Ps 120–134), som uttrycker Davids längtan efter herrens frälsande närvaro i ett främmande land. Psalm 120 är en kort, uppfordrande bön om att Gud ska befria mittfältaren från falska tjänare och från världens oärlighet. Dagens verscentrering fångar en blyg, uppgörelseladdad längtan: att inte längre få bo bland människors fula tal och lögn, utan att få bo där Guds ordning råder.
Versen i sitt sammanhang
I Psalm 120 klagar psalmdiktaren över att vara i Meseks land, en plats som symboliserar främmande, och han ber om Guds ingripande. Detta är första beckningen i pilgrimsresan: trots att man längtar efter Guds helighet, lever man i en miljö där bedrägeri och ondska råder. Versen sätter tonen för resten av psalmerna i samlingen: det är en vandring genom världen där hjärtat söker sann ro i Gud.
Liknelsen i versen och dess huvudsakliga lektion
Huvudbudskapet är en längtan efter frihet från falskt tal och hyckleri. Psalmisten vet att bo i främmande land innebär risk för att man själv påverkas av människors oärlighet. Därför blir ropen till Gud en bön om skydd och bevarande av renhet i hjärtat. Budskapet är tidlöst: troheten inför Gud kräver avstårelse från att säre sig i skenbara vänner och yttre förmåner som kommer från falskhet.
Gängse kommentarer och hänvisningar
Denna vers har märkts av Bibelkommentarer som betonar vad det betyder att leva som gäst i en värld som inte delar Guds sanning. Den svenska 1917-översättningen behåller uttrycket att "dväljas i Meseks land och bo ibland Kedars hyddor" som symboler för främmande land och främmande folktro. Denna känsla av utanförskap förklarar de känslomässiga dipparna: längtan efter tryggt hemland och upprätthållandet av ett sant vittnesbörd i en oemottaglig miljö.
Kopplingar till andra texter
Cross-referenceförklaring: Att människor talar falskt eller lever i lögn finns genom Bibeln som en motvikt till trofasthet. Det svåra valet att hålla ett rent vittnesmål även i främmande land drar paralleller till andra psalmer där förföljd eller motgångar förekommer.
Praktisk tillämpning
Kort sammanfattning
Psalm 120:5 fångar längtan efter Guds skydd medan man lever i främmande land. Psaltaren uppmuntrar till trofasthet mitt i oärlighet, och att be om befrielse från försök att sänka vår tro i främmande miljöer. Detta är en del av pilgrimsresans inre resa mot ett helgat vittnesbörd inför Gud.
Några vägledande cross-referenser
Ordspråksboken betonar vishet i vardagslivet när man lever bland människor som inte delar tron. Psalm 73 och Psalm 84 tar upp hur trofasthet i främmande land kan prövas och hur man söker Guds närvaro som styrka. Dessa hänvisningar förstärker idén att Gud är vår boplats även när omgivningen motsätter sig vårt liv i hopp om Herren.
Exakta citat från Matthew Henry, Albert Barnes eller Adam Clarke i denna text används endast om de är behövs och tillåter referens på engelska källor. Moment där deras ord används är citerade i sammanhanget nedan:
Utdrag ur Henry/Barnes/Clarke (om tillämpligt): "..."
Sammanfattningsvis uppmanar versen till trohet och bön om befrielse från lögnens och hyckleriets påverkan, medan själen håller fast vid Guds ordning i en främmande värld.