Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150
Översikt av psalmen och versen
I denna psalm vittnar David om Guds majestäts och den trofasta förbundslöftet, samtidigt som han varnar för frestelsen att följa främmande gudar. Psalm 81 uppmanar till glädje och åkallelse till Gud, som gav frihet och vägledning till Israel. Vers 10 understryker den monoteistiska kärnan i detta förbund: att ingen annan gud skall finnas vid sidan av Herren och att de troende skall avstå från avgudadyrkan.
Versens sammanhang i Psalm 81
Psalm 81 är ett lidelsefullt uppmanande stycke som blandar skönsång, undervisning och erinran. Den utgår från Guds befrielse och hans vård av Israels hjärta, där han kallade sitt folk att lyssna och följa hans bud. Vers 10 fungerar som en nyckelrefräng: en enkel, men djup satsning på exklusiv gudsgudstjänst och lydnad.
Huvudbudskapet i versen
Guds budskap är klart: det finns endast en Gud, och han kräver trohet från sitt folk. Det är inte en fråga om option utan om identitet och lojalitet. Att erkänna Herren ensam som Gud innebär att avstå från alla främmande gudar och deras dyrkan, eftersom de inte har makt att rädda eller leda som Herren gör.
Guds egenskaper som anknyter till versen
Här demonstreras Guds exklusivitet, trofasthet och befriande kraft. Han har räddat, leder och vårdar, och därmed har hans folk all anledning att hålla sig till honom helt och fullt. Att följa främmande gudar skulle vara att underminera den sanna relationen och överlämna sig till illusioner som inte ger verklig säkerhet.
Gemensamt värde i äldre tolkningar
Matthew Henry lyfter fram att denna trohet inte bara är teoretisk utan praktisk: lyssna till Guds röst och håll hans bud. Albert Barnes betonar att gudsdyrkan måste speglas i liv och vård för de behövande. Adam Clarke påpekar att budskapet också visade guds omsorg om Egyptens och andra nationers inflytande över Israels tro, och hur Herren vill ha trohet i en fri och uppriktig gemenskap.
Så här kan texten tillämpas i dag
Korsreferenser och samband
Referens 1: Ord om endast en Gud återkommer i 5 Mosebok 6:4 (Herren vår Gud, Herren är EN). Denna text förstärker den monoteistiska kärnan i Israels tro. För vårt eget andliga liv betonar den vikten av att inte avvika i tillbedjan.
Referens 2: I Uppenbarelseboken 13:4-8 visas faran med avgudadyrkan och trohetens krav som förenas med Gud.) Denna koppling belyser tidsutmaningen att förbli trofast även när kultur och frestelser erbjuder betydelsefulla ersättningar.
Referens 3: Jesaja 44:6-8 understryker Guds självständighet och unikhet, samtidigt som han kallar till omvändelse och trofasthet. Dessa passager hjälper oss att förstå varför exklusiv tillbedjan är grundläggande för ett rättsamt liv.
Sammanfattning
Psalm 81:10 i SV1917-stilen påminner om att Gud kräver enbart honom som vår frälsare och herde. Det finns ingen annan gud som kan rädda, leda och vårda som Herren gör. Vidare innefattar den ett praktiskt samtal till troende: håll dig till Herren ensam, avvisa främmande gudar och lev i lydnad som bekräftar vårt kärleksförbund med honom.