Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150Verse
Psaltaren 77:1 Psaltaren 77:2 Psaltaren 77:3 Psaltaren 77:4 Psaltaren 77:5 Psaltaren 77:6 Psaltaren 77:7 Psaltaren 77:8 Psaltaren 77:9 Psaltaren 77:10 Psaltaren 77:11 Psaltaren 77:12 Psaltaren 77:13 Psaltaren 77:14 Psaltaren 77:15 Psaltaren 77:16 Psaltaren 77:17 Psaltaren 77:18 Psaltaren 77:19 Psaltaren 77:20
Psaltaren 77:9 (SV1917) — "Är det då ute med hans godhet för beständigt, har hans ord blivit till intet för alla tider?"
Detta verskluster ligger i en del av psalmen där församlingen öppnar sitt hjärta inför Guds tyskande från förr och undersöker Guds trofasthet i frusen natt. Sällan skriver en psalmist så direkt om tvivel som i denna rad, där människan får frågan om Guds godhet och hans ord har en varaktig styrka trots omständigheterna som råder. Texten speglar en djup andlig kris: när minnen av Guds under och trofasthet tycks blekna, kvarstår frågan om att Gud verkligen håller sina löften över tidens gång.
Vad texten avslöjar om Gud och tro
Raden visar att tron inte alltid är en konstant eufori utan ofta en resa genom tvivel. Troas essenser står fast även när upplevelsen säger något annat. Denna öppenhet inför tvekan avslöjar en Gud som inte kräver perfekta känslor, utan som möter äkta bön om trohet. Genom psalmisten uppmuntras läsaren att minnas tidigare gärningar och se att Guds godhet och ord får sin s vidare verkan trots nuvarande mörker.
Viktiga ord och bilder
— "godhet" och "ord": Godhet innebär Guds trofasta, kärleksfulla verkan i historien och i nuet. Ordet syftar på Guds löften och hans ords kraft att överleva tidens prövningar. — "för beständigt" och "för alla tider": tyngd i tidsdimensionen; Gud är där när tiderna skiftar; det som mänskligt sett verkar ha upphört hålls fast i Guds trofasthet. Psaltaren använder frågan som en pedagogisk vändning: tvivelens natt ska lämnas till rättfärdig sittande minnen och guds tillförlitlighet—även när känslor förblindar.
Kända jämförelser och bakgrund
Han föregriper ofta Moses och Israels historia där Gud öppnade Röda havet och gav bröd i öknen. Dessa tidigare understrykningar står som bevis för att Guds ord och godhet har en beständig kraft som inte kan upphävas av nuvarande elände.
Korsreferenser
För varje korsreferens betonas Guds trofasthet och kraft att upprätthålla sin relation med troende, även när känslor av tvivel dominerar.
När tvivlet växer kan man följa psalmistens metod: minnas Guds tidigare under, vänd bön till honom, och håll fast vid Guds ord som en stadig klippa. Be om att Gud ska ge en ny upplevelse av hans trofasthet och låt det bli en katalysator för ett ännu djupare förtroende i vardagen. Det är i stunder av teckenlöshet som löften om Guds nåd ofta får sin rena och varaktiga frukt.
Sammanfattning: Psaltaren 77:9 frågar om Guds godhet verkligen varar och om hans ord står fast. Texten konfronterar tvivel men pekar mot Gud som trofast, vars gärningar och ord har beständig kraft genom tidens förändringar. Genom tidigare diningar och löften blir tron stärkt även i nattens mörker.