Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150
Psalm 61:2 (SV1917) — "Hör, o Gud, mitt rop, akta på min bön."
Direkt betydelse
Versen uttrycker ett varmt rop till Gud om uppmärksamhet och skydd när lidande och osäkerhet rubbar sinnesfriden. Den som talar sig finner i Gud en trygg hamn där bönens uppriktiga rop tas upp.
Kontekst och bakgrund
Psalm 61 är en bönesamlingspsalm där davidiske vändningar mellan förtvivlan och förtröstan speglas. Vers 2 följer ett rop om Gudens närvaro och visar att bön inte är tomt prat utan ett vändande mot Gud i nöd. I den hebreiska texten står ropen i en intensifierande ordning som understryker behovet av örat som lyssnar och av ett handlingskraftigt svar från Gud.
Tolkningar och noteringar- David/den som ber erkänner att Gud är den enda vägen till trygghet när fiender eller inre oro hotar friden. Bönens innehåll kretsar kring aktion hos Gud; det är ett rop som förväntar nåd och skydd.
- Betoningen ligger inte i första hand på lange ordalag utan på förtroendet: Gud hör och svarar. Bönens intention är trofast tillit snarare än en yttre kedja av krav.
- Psalm 4:1 — rop om skydd i nöd, en liknande ton av att Gud besvarar de kalla ropen i rätt tid.
- Psalm 42:6 — hoppets återkomst när själslig törst och motgång hotar. Bön blir ett sätt att finna Gud igen.
- Psalm 91:15 — de som ropar till Gud i nöd får närhetens svar och skydd, en gång pålitligt lovat.
Utifrån klassiska kommentarer finner man:
Kända, korta ord av äldre kommentatorer i sammanfattningen
Influensrika författare som Matthew Henry, Albert Barnes och Adam Clarke ger här kärninsikter om bönens vändning mot Gud:
Matthew Henry betonar bönens sakramentalitet: Gud vill att vi söker honom i nöd och litar på att han hör. Albert Barnes framhåller bönens personliga adress: "Hör, o Gud" visar relationens närhet till Gud. Adam Clarke påpekar att ropen uttrycker både behov och tro på Guds lydnad och skydd.
Noterat citat för referens i översikterna: "Hör, o Gud" och liknande formuleringar återkommer som centrala budskap i hans kommentarer om denna vers.
Korsreferenser och förbindelse med tanken bakom bön
fånga förstärkningar i andra psaltar som talar om bönens väg till Gud som världens centrum:
Praktisk slutsats
Versen uppmanar till en enkel, uppriktig bön i livets trångmål. Det är ett påminnande att Gud inte är avlägsen när vi är som mest sårbara; han hör och vår bön bereder en väg av tillit. I praktiken innebär det att vandra i bön som en regelbunden del av vardagen—inte som ett sista desperat rop utan som ett förtröstansfullt samtal som formar vår syn och våra beslut.