Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150
Salomos 53:5 enligt SV1917 – Kontext och betydelse
I Psalm 53 får vi en fortsättning av tematik som rör mänsklig upprördhet över gudlöshet och moraliskt förfall. Vers 5 står i stark kontrast till den troendes tro och tillförsikten i Gud. Den beskriver hur de ogärningsmän som har uppäta mitt folk liknas vid de som “äter bröd” utan att kalla på Gud, vilket vittnar om ett samhälle där gudsfruktan saknas och där rättfärdighet har blivit främmande. Kontexten är både klagosång och reflektion över guds rättvisa: de ontänkta uppviglar och förtrycker, medan rättfärdiga ropar till Gud i nöd.
Central betydelse
Versen uttrycker föraktet för gudlöshetens resultat: när människor lever utan guds närvaro och vägledning, uppstår en moralisk tomhet. De som “uppäta mitt folk” illustrerar en fördärvning där de påverkar och utnyttjar andra, så att främlingars rättigheter kränks. Att de äter som om de vore i en gemenskap med Gud utan att åkalla honom, visar hipotesen om självständighet utan beroende av Gud. Budskapet är att gudlöshet leder till orättvisa och förlust av samhörighet och skydd.
Två tre centrala teman
Relaterade passager
– Psaltaren 14:4 och Psaltaren 53:1-2 behandlar liknande tema om gudlöshet och mänsklig uppvigning, där människors rationella syn på livet saknar Gud och därför leder till dumbhet och orättfärdighet.
– Romarbrevet 3:10–18, där aposteln betonar att ingen finner rättfärdighet i eget arbete och att människan är i behov av Guds frälsning; en teologisk parallell till hur människans moralbrist påverkar samhället.
– Ordspråksboken om rättfärdighet och hjälp till de förtryckta visar hur gudfruktighet står i kontrast till girighet och övergrepp.
Kort praktisk reflektion
Hur påverkas mitt samhälle när vi glömmer Gud eller förlitar oss på vår egen styrka? I dagens vardag kan vi känna igen liknelserna i hur människor utnyttjar andra eller förklarar girighet som normalt. Som troende uppmanas vi att vända blicken mot Gud i bön, leva rättfärdigt och stödja dem som blivit förtryckta eller sårbara.
Sammanfattning
Psalmens vers 5 målar en bild av ett samhälle där gudlöshet leder till exploatering och rättlöshet. Den fungerar som en varning men också som ett uppmanande hopp: Gud ser, rättvisa kommer, och de som ropar till honom finner skydd. Denna vers står som en påminnelse om behovet av mönster av tro, rättvisa och ödmjuk bön.
Cross-references
– Ps 14:4: beskriver hur de ondsinta sopar bort rättfärdiga med makt, vilket speglar samhällelig orättvisa.
– Rom 3:10–18: pekar på människans brist på egen rättfärdighet och behovet av gudomlig frälsning, vilket belyser mörkret i gudlöshet.
– Prövningar och rättfärdighet i Ordspråksboken visar hur rättfärdighet och omsorg om andra står i kontrast till girighet och utnyttjande.
Exakta citat från äldre kommentarer som används här: Matthew Henry och Adam Clarke används som referensramar i tolkningar och sammanhang; deras ord används endast som vägledning till tematikens förståelse utan att återges i fulltext här.