Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150
Psaltaren 4:7 (SV1917) — Inbjudan till Guds ansikte och inre lugn
I denna psalm ger David uttryck för en kvälls- och nattlig ro som kommer när Gud hör och svarar. Versen ligger i en pilgrims- och klagosång där gudstjänstbeståndets trygghet står i kontrast till världens oro. De som säger: ”Vem skall låta oss se det gott är?” speglar människors längtan efter ett tecken på Guds välvilja och besked om att Gud faktiskt är närvarande. Bönen ber om att Gud ska upplyfta sitt ansikte över dem; det är en bemärkelse för Guds goda ansikte, dvs. hans förbundsbeskydd och vänlighet som ger trygghet och glädje även i prövningar.
Central betydelse
Det centrala budskapet är förtröstansförnyelse genom Guds närvaro. Trots ytlig oro och tvivel hos världen runt om, vet den troende att Gud vänder sitt ansikte till honom och ger glädje i rastlöshetens timmar. Lyftet av ansiktet symboliserar närhet och biläddad yttre svaghet, medan inre glädje uppstår från en förtröstan på Guds godhet och trofasthet.
Huvudteman
Relaterade passager
• Psaltaren 3:3–5 — Gud som upplyfter ansiktet över sin tjänare och låter honom känna djup frid trots motgångar.
• 2 Mosebok 34:6–7 — Guds lugn och nåd som ständigt närvarar i trofasthet mot sitt förbund.
• Joh. 14:21 — Den som håller guds bud får se hans ansikte i närvaro och gemenskap.
Praktisk tillämpning
I vardagen kan vi bära upplevelsen av Guds närvaro i de små och större prövningarna. När bekymren staplas upp och människors frågor hörs, kan vi vända oss i bön och ta emot Guds ansiktsljus som ger syn på rätt väg och en frid som inte står i motsats till omständigheterna utan över dem. Denna psalm uppmuntrar till att söka Guds närvaro i bön, lovsång och trofasthet, så att hjärtats oro förvandlas till tacksam tillförsikt.
Kopplingar till Bibeln
• Det märks en liknande tanke i ordspråkliga invigningar där Guds ansikte betyder uppmuntran och godhet (till exempel när profeter talar om Guds blick som källa till tröst).
• Kristna kyrkan har länge läst denna bön som förberedd resonemanget för att lägga betoningen på Guds närvaro genom Jesus, där frid och glädje fördjupas i den nya förbundet.
Sammanfattning
Psaltaren 4:7 uppmuntrar den troende att inte styras av världens uppfattning om lycka utan att söka Guds ansikte. När Herren upplyfter sitt ansikte över oss, fylls våra hjärtan med glädje som övergår världslig oro. Det är ett försäkran om Guds trofasthet och närvaro i varje ögonblick.