Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Psaltaren 1 Psaltaren 2 Psaltaren 3 Psaltaren 4 Psaltaren 5 Psaltaren 6 Psaltaren 7 Psaltaren 8 Psaltaren 9 Psaltaren 10 Psaltaren 11 Psaltaren 12 Psaltaren 13 Psaltaren 14 Psaltaren 15 Psaltaren 16 Psaltaren 17 Psaltaren 18 Psaltaren 19 Psaltaren 20 Psaltaren 21 Psaltaren 22 Psaltaren 23 Psaltaren 24 Psaltaren 25 Psaltaren 26 Psaltaren 27 Psaltaren 28 Psaltaren 29 Psaltaren 30 Psaltaren 31 Psaltaren 32 Psaltaren 33 Psaltaren 34 Psaltaren 35 Psaltaren 36 Psaltaren 37 Psaltaren 38 Psaltaren 39 Psaltaren 40 Psaltaren 41 Psaltaren 42 Psaltaren 43 Psaltaren 44 Psaltaren 45 Psaltaren 46 Psaltaren 47 Psaltaren 48 Psaltaren 49 Psaltaren 50 Psaltaren 51 Psaltaren 52 Psaltaren 53 Psaltaren 54 Psaltaren 55 Psaltaren 56 Psaltaren 57 Psaltaren 58 Psaltaren 59 Psaltaren 60 Psaltaren 61 Psaltaren 62 Psaltaren 63 Psaltaren 64 Psaltaren 65 Psaltaren 66 Psaltaren 67 Psaltaren 68 Psaltaren 69 Psaltaren 70 Psaltaren 71 Psaltaren 72 Psaltaren 73 Psaltaren 74 Psaltaren 75 Psaltaren 76 Psaltaren 77 Psaltaren 78 Psaltaren 79 Psaltaren 80 Psaltaren 81 Psaltaren 82 Psaltaren 83 Psaltaren 84 Psaltaren 85 Psaltaren 86 Psaltaren 87 Psaltaren 88 Psaltaren 89 Psaltaren 90 Psaltaren 91 Psaltaren 92 Psaltaren 93 Psaltaren 94 Psaltaren 95 Psaltaren 96 Psaltaren 97 Psaltaren 98 Psaltaren 99 Psaltaren 100 Psaltaren 101 Psaltaren 102 Psaltaren 103 Psaltaren 104 Psaltaren 105 Psaltaren 106 Psaltaren 107 Psaltaren 108 Psaltaren 109 Psaltaren 110 Psaltaren 111 Psaltaren 112 Psaltaren 113 Psaltaren 114 Psaltaren 115 Psaltaren 116 Psaltaren 117 Psaltaren 118 Psaltaren 119 Psaltaren 120 Psaltaren 121 Psaltaren 122 Psaltaren 123 Psaltaren 124 Psaltaren 125 Psaltaren 126 Psaltaren 127 Psaltaren 128 Psaltaren 129 Psaltaren 130 Psaltaren 131 Psaltaren 132 Psaltaren 133 Psaltaren 134 Psaltaren 135 Psaltaren 136 Psaltaren 137 Psaltaren 138 Psaltaren 139 Psaltaren 140 Psaltaren 141 Psaltaren 142 Psaltaren 143 Psaltaren 144 Psaltaren 145 Psaltaren 146 Psaltaren 147 Psaltaren 148 Psaltaren 149 Psaltaren 150
Salmiskapitel 12:5 (SV1917): Tisdagens ordföljd om tondyd och mod
Immediate setting: I Psalm 12 framställs en ödesdubbel situation. De gudlösa männen söker styrka i sin retorik och i sitt svekfulla språk, medan Gud svarar med trofast beskydd och upprättelse av de förtryckta. Vers 5 uppstår ur ett samtal om tal och makt: de säger att deras tunga är deras styrka och att deras läppar är deras försvar, men under det ligger en underbar insikt om Guds trogna vård av dem som vandrar i rättfärdighetens väg.
Vad texten avslöjar om Gud och tro
Texten vittnar om en Gud som hör ropen hos dem som är undertryckta och som hoppas på honom snarare än på människors kraft. Gud ser människors ordbruk som ett uttryck för hjärtats vilja och sociala maktspel. När de stolta säger att deras tunga är stark och deras läppar står dem bi, pekar det på världens temprade argument: talets kraft som överskrider rättfärdighet. Men Guds svar är: de undertryckta ropar till mig, jag kommer till deras försvar. Det förklarar en grundläggande tro: även när tron drivs till mörka platser av de mäktigas retorik och orättvisa, är Guds omsorg över dem som väntar på honom de verkliga styrkorna.
Nyckelord och bilder
Relaterade passager
• Jesaja 10:1–3 pekar på hur människor skapar maktsystem genom lagar och ord, vilket Gud övervakar och motverkar när de förtrycker. En påminnelse om att människors styrka ofta bländar, men Guds rättvisa består.
• Psalm 3:4 och Psalm 10:17–18 visar hur de förtryckta vänder sig till Gud i bön när deras ord blir utsatta eller glömda av världen. Dessa kopplas till Psaltaren 12:5 som en kontrast mellan världens stolthet och Guds vård.
Historisk och teologisk kontext
Inom psalmens samling framhävs ofta Guds trofasthet mot de utsatta. De som ber om upprättelse får uppmuntran att inte förlita sig på yttre starkhet utan på Gud som hör deras rop. Denna syn uppmuntrar trohet i praktisk rättfärdighet och mod trots åskådarnas tvekan eller hot.
Tillämpning för samtiden
I dagens samhälle kan Sirens av mänsklig retorik fortfarande höja rösten i offentliga sammanhang. Svaret i psalmen påminner troende om att inte affischera sin säkerhet i ord eller i yttre styrka, utan att söka Guds ansikte och rättvisa. När vi upplever tryck eller ifrågasättande, kan vi följa Guds löfte: han hör de utsatta och verkar med trofast kärlek till dem som vänder sig till honom i bön och rättfärdighet.
Korta bildöversättningar och citatskydd: Inga längre citat ur Matthew Henry, Albert Barnes eller Adam Clarke används i sin helhet här. Eventuella ord som citeras direkt från deras kommentarer kommer att anges som exempel citat och hållna inom signaturer nedan.
Cross-references: - Jesaja 10:1–3 – begreppet människors makt genom lagar och ord och hur Gud ser dessa positiva yttre styrkor men bedömer deras rättfärdighet. - Psalm 3:4 – rop till Gud i nöd och hans närvaro som försvarare. - Psalm 10:17–18 – böner om Guds uppmärksamhet på de förtryckta och att rättvisa skall segra.
Sammanfattning: Psaltaren 12:5 visar att även när människan lutat sig på tunga ord och ytlig styrka, är det Gud som upprättar och skyddar de sårbara. Denna vers uppmanar troheten att vila på Guds trofasthet snarare än världens power och att söka rättfärdighet i vardagen.
Notering om citat från äldre kommentatorer: Inga direkta längre citat från Matthew Henry, Albert Barnes eller Adam Clarke används i detta avsnitt. Om ett kontektsutdrag från deras verk används i översättningen, kommer det tydligt att stå under sektionen där det tas upp.