Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Jeremia 1 Jeremia 2 Jeremia 3 Jeremia 4 Jeremia 5 Jeremia 6 Jeremia 7 Jeremia 8 Jeremia 9 Jeremia 10 Jeremia 11 Jeremia 12 Jeremia 13 Jeremia 14 Jeremia 15 Jeremia 16 Jeremia 17 Jeremia 18 Jeremia 19 Jeremia 20 Jeremia 21 Jeremia 22 Jeremia 23 Jeremia 24 Jeremia 25 Jeremia 26 Jeremia 27 Jeremia 28 Jeremia 29 Jeremia 30 Jeremia 31 Jeremia 32 Jeremia 33 Jeremia 34 Jeremia 35 Jeremia 36 Jeremia 37 Jeremia 38 Jeremia 39 Jeremia 40 Jeremia 41 Jeremia 42 Jeremia 43 Jeremia 44 Jeremia 45 Jeremia 46 Jeremia 47 Jeremia 48 Jeremia 49 Jeremia 50 Jeremia 51 Jeremia 52Verse
Jeremia 31:1 Jeremia 31:2 Jeremia 31:3 Jeremia 31:4 Jeremia 31:5 Jeremia 31:6 Jeremia 31:7 Jeremia 31:8 Jeremia 31:9 Jeremia 31:10 Jeremia 31:11 Jeremia 31:12 Jeremia 31:13 Jeremia 31:14 Jeremia 31:15 Jeremia 31:16 Jeremia 31:17 Jeremia 31:18 Jeremia 31:19 Jeremia 31:20 Jeremia 31:21 Jeremia 31:22 Jeremia 31:23 Jeremia 31:24 Jeremia 31:25 Jeremia 31:26 Jeremia 31:27 Jeremia 31:28 Jeremia 31:29 Jeremia 31:30 Jeremia 31:31 Jeremia 31:32 Jeremia 31:33 Jeremia 31:34 Jeremia 31:35 Jeremia 31:36 Jeremia 31:37 Jeremia 31:38 Jeremia 31:39 Jeremia 31:40



Jeremia 31:29 (SV1917) – Översikt och förståelse
I denna profetiska vers beskriver Jeremia en förändring som ska ske i relationen mellan generationer och Guds folk. Budskapet koncentreras till ett uppbrott från orsaksförhållandena som tidigare vv. När profeten talar om ”På den tiden skall man icke mer säga…” pekar han fram mot en ny framtid där Guds nåd och omvändelse tar bort de känsliga konsekvenserna av tidigare synder.
Versen i sitt sammanhang
Texten är en del av Jeremia 31, kapitlet som innehåller den nya förbundstanken och den rättfärdiges inre omvandling. I verserna som föregår och följer betonas Guds omsorg om Israels stam och den djupa ändringen som ska ske i folks hjärtan—inte bara en yttre efterlevnad. Den aktuella formuleringen används bildligt för att visa att tidigare straff eller följder inte längre kommer att bestå i nästa era.
Huvudlärdom
Huvudlärdomen är att den dominerande orsaken till lidande—förknippad med släktens fel—inte längre ska ligga som börda på nästa generation. Det talas om en grundläggande förändring i relationen mellan hus och härdar, där Gud verkningsfullt tar bort de konsekvenser som generationerna tidigare såg som orättvisa eller obotliga. Denna välsignade förnyelse pekar fram mot ett tillstånd där Guds trohet och människans öppenhet för omvändelse leder till ny frihet och gemenskap med Herren.
Gärningar hos författarna och hur de belyser texten
Kommentarerna hos klassiska bibelkommentatorer framhäver olika nyanser av denna förnyelse. Matteus Henry framhäver att lovordet över Guds nåd överbryggar släktens skuld när människor vänder sig till Gud. Albert Barnes betonar att profetian syftar på en djup inre omvandling snarare än yttre ritualer. Adam Clarke pekar på att tiden då Gud tar bort denna börda innebär en frälsningsakt som gör det möjligt för folket att leva i rättfärdighet utan rädsla för ärftliga straff. Tolkningar liknar dess syfte: Guds trofasthet leder till en ny relation mellan Gud och Israels folk.
Liknelser och paralleller i Bibeln
Kanske närmast i tanke är liknelsen om individualisering av skuld och nåd i Hesekiel 18, där varje person står ansvarig för sin egen väg. En annan nära parallell är 2 Krön 7:14, där omvändelse och botgöring leder till helanden och välsignelse. Tydligt är att när Gud vänder sin blick mot människan i öppenhet och trohet, uppstår ett nytt förhållningssätt där tidigare misstag inte längre definierar nästa generation.
Praktisk tillämpning
Korsreferenser och sammanhang
Referens att överväga:
- Hesekiel 18: varje individ står ansvarig för sin väg. (ingen full citattext)
- Jeremia 31:33, där det nya förbundet betonas och tjänarnas hjärtan omskärs av Guds lag i deras inre.
Kopplingen visar hur profeten förbereder ett skifte där yttre ritualer avlöses av ett inre trofritt liv.
Sammanfattning
Jeremia 31:29 i SV1917 fångar ett hopp om befrielse från ärftliga bördor: när Gud förnyar hjärtat och förhållandet mellan folk och Gud, kommer den tidigare upplevda konsekvensen av andra människors synd inte längre att vara en påminnelse i nästa generation. Texten pekar fram mot en ny tid där tro, nåd och Guds trofasthet skapar verklig frihet.