Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Jeremia 1 Jeremia 2 Jeremia 3 Jeremia 4 Jeremia 5 Jeremia 6 Jeremia 7 Jeremia 8 Jeremia 9 Jeremia 10 Jeremia 11 Jeremia 12 Jeremia 13 Jeremia 14 Jeremia 15 Jeremia 16 Jeremia 17 Jeremia 18 Jeremia 19 Jeremia 20 Jeremia 21 Jeremia 22 Jeremia 23 Jeremia 24 Jeremia 25 Jeremia 26 Jeremia 27 Jeremia 28 Jeremia 29 Jeremia 30 Jeremia 31 Jeremia 32 Jeremia 33 Jeremia 34 Jeremia 35 Jeremia 36 Jeremia 37 Jeremia 38 Jeremia 39 Jeremia 40 Jeremia 41 Jeremia 42 Jeremia 43 Jeremia 44 Jeremia 45 Jeremia 46 Jeremia 47 Jeremia 48 Jeremia 49 Jeremia 50 Jeremia 51 Jeremia 52Verse
Jeremia 31:1 Jeremia 31:2 Jeremia 31:3 Jeremia 31:4 Jeremia 31:5 Jeremia 31:6 Jeremia 31:7 Jeremia 31:8 Jeremia 31:9 Jeremia 31:10 Jeremia 31:11 Jeremia 31:12 Jeremia 31:13 Jeremia 31:14 Jeremia 31:15 Jeremia 31:16 Jeremia 31:17 Jeremia 31:18 Jeremia 31:19 Jeremia 31:20 Jeremia 31:21 Jeremia 31:22 Jeremia 31:23 Jeremia 31:24 Jeremia 31:25 Jeremia 31:26 Jeremia 31:27 Jeremia 31:28 Jeremia 31:29 Jeremia 31:30 Jeremia 31:31 Jeremia 31:32 Jeremia 31:33 Jeremia 31:34 Jeremia 31:35 Jeremia 31:36 Jeremia 31:37 Jeremia 31:38 Jeremia 31:39 Jeremia 31:40
Jeremia 31:14 (SV1917) – Kontext och centralt budskap
I Jeremia 31 skildras en rad profetiska löften om Israels återvändo och upprättelse efter fängelsetiden. Kapitel 31 talar om en ny och bättre förbundsrelation mellan Gud och Guds folk, där Guds omsorg och trofasthet står i centrum. Vers 14 lyfter fram Guds självförsörjande omsorg om prästerna och folket: Gud vederkvicker och mättar dem med “feta rätter” och “mitt goda”. Detta uttryck speglar både andlig och materiell välgång som följer fromhet och rättfärdighet i den nya tiden under Guds ledning.
Central betydelse
Texten ger ett hopp om fulländad gudstjänst och gemenskap med Gud. Prästerna, som bär ett särskilt ansvar i att undervisa och offra, får ett tecken på att Gud möter dem i deras tjänst med riklighet och glädje. Samtidigt uttrycker det Guds generösa omsorg över hela folket: när de följer Herren, upplever de mättnad och godhet från hans händer. Det är en bild av levande förbindelse mellan Gud och hans folk under det nya förbundet, där matsed och lycka blir tecken på Guds trofasthet.
Centra teman
Närbesläktade passager (cross-references)
Liknande teman återfinns i:
Dessa hänvisningar förstärker bilden av ett gudomligt mål: att Gud själv är källan till liv, glädje och fullständig tillfredsställelse för sitt folk.
Praktisk tillämpning
I dagens troende sammanhang innebär versen att livsnäring och privilegier i Gud kommer till dem som är trogna i följsamhet mot Guds vilja. Det handlar inte bara om materiell överflöd, utan om en djup, gudomlig mättnad i gemenskapen med Gud genom lovsång, ordning i gudstjänsten och rättfärdig handling mot andra. Prästerna symboliserar uppdraget att sprida Guds ord och leda folket i gudstjänst; deras vederkvickelse är tecknet på att denna tjänst behagar Gud och ger andlig näring till hela gemenskapen.
Sammanfattning
Jeremia 31:14 visas som ett hoppets ord: när folk och präster lever i trohet mot Herren, kommer Gud att vederkvicka dem med rikedom av hans godhet. Det nya förbundet innebär en gemenskap där Guds närvaro ger liv, glädje och rättfärdighet – en grund för framtidens gudstjänst och välsignelse.
Notering om exakta citat från public-domain-tolkare: Ingen direkt längre citat i denna sammanfattning används. Referensprojektet tar hänsyn till Matthew Henry, Albert Barnes och Adam Clarke i den allmänna traditionen utan att återge större utdrag i detta avsnitt.