Matteus 27:43 Betydelse och kommentar till bibelversen

Han har satt sin förtröstan på Gud, må nu han frälsa honom, om han har behag till honom, han har ju sagt: 'Jag är Guds Son.'»

Föregående vers
« Matteus 27:42
Nästa vers
Matteus 27:44 »

Matteus 27:43 Bibelkommentar vers för vers

Huvudpoängen med Matteus 27:43

I denna vers citerar Jesusuti folket som påminner om saliga ord i psalmerna: trots att han bär sitt folks synder och lidanden, söker han Gud och ber om befrielse. Texten visar hur påskens händelse upplevs som en konfrontation mellan mänsklig misstro och den gudomliga planen. Jesus själv förblir i centrum som Guds Son och som den som visat sin trohet även när omgivningen tvivlar.

Litterär kontext

Versen finns i den passion-serie där folket och ledarna ifrågasätter Jesus. Denna rad, som vanligtvis översätts som ett citat ur Psaltaren 22,13–18 i flera svenska översättningar, används här som en kontrast: tro och förtröstan på Gud står mot omvärldens försök att få Jesus att avvisa sin Gudstro. Matteus återger skriftens ord på ett sätt som betonar att Jesu lidande är förenat med hans identitet som Guds Son.

Teologisk betydelse

Versen lyfter fram flera centrala sanningar: först visar den att Jesus mer än någon annan bär profetiska ord om lidande och trohet; andra, att det som verkar som förkastelse av Gud i människors ögon, i Guds plan är en geting till frälsning. Jesus manar till fortsatt tillit till Fadern även i prövningen, vilket bekräftar hans unika status och uppdrag som Människosonen.

Kopplingar i Skriften

  • Psaltaren 22 – Ett tydligt sidoblad där lidande och tro blandas; Matteus återspeglar upplevelsen av Guds närvaro även i prövningen och pekar mot uppfyllelsen av Messias lidande.
  • Hebreiska brevet 2:14–18 – Jesus som den som kunde frälsa genom att själv vara delaktig i mänskligt lidande; bärenden av vår natur stärker hans medlidande och trohet.
  • Johannesevangeliet 10:30 – Jesus som Sonen presenterar sin enhet med Fadern; ordet om att han är Guds Son får sin definitiva betydelse i lidandets rörelse mot uppståndelsen.

Cross-reference-exempel för särskild reflektion: hur uppfyllelsen av skriften går vägen från förväntan i det gamla testamentet till uppenbarelsen i NT.

Frågor för reflektion

Sammanfattning

Denna vers understryker att även i det mest överväldigande lidandet kan Gud vara närvarande. Jesu ord påminner om att förtröstan på Gud inte är ett flyktbeteende utan en trofasthet som överensstämmer med Målet för hela frälsningshistorien. Genom att peka mot tidigare sakral upprättande av Davids konungade talan och samtidigt kalla Jesus Guds Son, öppnas en blick mot uppfyllelsen: Gud är med i lidandet och upprätthåller sitt löfte.

Notering om citat från vedertagna kommentatorer: Inga direkta, fullständiga citat från Matthews Henry, Albert Barnes eller Adam Clarke används här. Deras teman används i en syntetisk sammanfattning och inramning av textens mening.

*** Den här kommentaren innehåller material från klassiska källor som tillhör public domain. En del av innehållet har bearbetats, sammanfattats eller översatts med hjälp av artificiell intelligens. Jämför alltid varje förklaring med hela bibeltexten och dess sammanhang. Kontakta oss om du hittar ett fel eller en översättning som behöver rättas.

Matteus 27:43 Korshänvisningar och relaterade bibelverser

Utforska bibelverser som hör ihop med det här avsnittet genom gemensamma teman, undervisning eller sammanhang. Korshänvisningar hjälper dig att jämföra olika bibeltexter och förstå versens budskap bättre. Välj en bild för att läsa den relaterade bibeltexten, dess förklaring och tillhörande bibelkommentar.

Psaltaren 22:8 SV1917 Bild av en relaterad bibelvers
Psaltaren 22:8 (SV1917) »
Alla som se mig bespotta mig; de spärra upp munnen, de skaka huvudet:

Johannes 10:36 SV1917 Bild av en relaterad bibelvers
Johannes 10:36 (SV1917) »
huru kunnen då I, på den grund att jag har sagt mig vara Guds Son, anklaga mig för hädelse, mig som Fadern har helgat och sänt i världen?

Psaltaren 71:11 SV1917 Bild av en relaterad bibelvers
Psaltaren 71:11 (SV1917) »
»Gud har övergivit honom; förföljen och gripen honom, ty det finnes ingen som räddar.»

SV1917 Välj en bok i Bibeln