Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Matteus 1 Matteus 2 Matteus 3 Matteus 4 Matteus 5 Matteus 6 Matteus 7 Matteus 8 Matteus 9 Matteus 10 Matteus 11 Matteus 12 Matteus 13 Matteus 14 Matteus 15 Matteus 16 Matteus 17 Matteus 18 Matteus 19 Matteus 20 Matteus 21 Matteus 22 Matteus 23 Matteus 24 Matteus 25 Matteus 26 Matteus 27 Matteus 28Verse
Matteus 27:1 Matteus 27:2 Matteus 27:3 Matteus 27:4 Matteus 27:5 Matteus 27:6 Matteus 27:7 Matteus 27:8 Matteus 27:9 Matteus 27:10 Matteus 27:11 Matteus 27:12 Matteus 27:13 Matteus 27:14 Matteus 27:15 Matteus 27:16 Matteus 27:17 Matteus 27:18 Matteus 27:19 Matteus 27:20 Matteus 27:21 Matteus 27:22 Matteus 27:23 Matteus 27:24 Matteus 27:25 Matteus 27:26 Matteus 27:27 Matteus 27:28 Matteus 27:29 Matteus 27:30 Matteus 27:31 Matteus 27:32 Matteus 27:33 Matteus 27:34 Matteus 27:35 Matteus 27:36 Matteus 27:37 Matteus 27:38 Matteus 27:39 Matteus 27:40 Matteus 27:41 Matteus 27:42 Matteus 27:43 Matteus 27:44 Matteus 27:45 Matteus 27:46 Matteus 27:47 Matteus 27:48 Matteus 27:49 Matteus 27:50 Matteus 27:51 Matteus 27:52 Matteus 27:53 Matteus 27:54 Matteus 27:55 Matteus 27:56 Matteus 27:57 Matteus 27:58 Matteus 27:59 Matteus 27:60 Matteus 27:61 Matteus 27:62 Matteus 27:63 Matteus 27:64 Matteus 27:65 Matteus 27:66



Matteus 27:37 – Överskriften på Jesus som anklagad: "Denne är Jesus, judarnas konung"
I Matteus evangelium beskriver kapitlet hur Jesus står inför rättegången inför Pilatus. Överskriften som författaren nämner var uppsatt över hans huvud som en sammanfattning av vad han ansågs vara anklagad för. Denna formulering lyfter fram två centrala aspekter: identiteten Jesus själv framfördes som konung, och hur denna identitet tolkas av olika grupper – judarna och de romerska myndigheterna. Texten står i ljuset av det som följer: kungaliga anspråk, nu upplevda hot och den tragiska rammen där Guds Son möter världens dom.
Huvudbetydelse
Överskriften fungerar som en juridisk etikett som belyser Jesus som den som anses vara bevisad som konung, en titel som anspelar på Israels kungahistoriska förväntningar. Samtidigt är detta konungskap inte upplevt som seger utan som lidande och förräderi. För tidens åskådare var det en dubbel ton – Jesuss ödmjuka tjänande och de politiska spänningar hans budskap väckte. Texten uppmanar läsaren att se hur Guds plan i Kristi lidande uppfylls genom att roparens ord blir en nyckel till förståelsen av hans konungsliga uppgift: att följa Guds väg, inte världens makt, och att domen över människans sinnelag ofta går via ofattbara vägar.
Viktiga teman
Relaterade-passager
• Förra kapitlets vittnesmål om Jesus som Messias och konungskandidaternas planering i förräderi (samt observationer om hur Jesus bemöter maktens spel). Koppling: Beaktar hur Jesu identitet som konung understryks trots upplevd underlägsenhet.
• Andra ofta citerade passager som rör kungariket och lidande, där Jesus pekar mot ett annorlunda kungadöme än det världsliga. Koppling: Hjälper läsaren att förstå att kungamakten inte liknar mänskliga maktstrukturer.
Praktisk tillämpning
Uppmaningen här är att bedöma vem Jesus är i mitt liv: är han en abstrakt figur av tradition, eller den som leder mig i ett liv av tro, tjänande och ödmjukhet? Läran uppmanar oss att hålla fast vid den tro som inte kräver världslig makt, utan som efterlever kärlekens och rättfärdighetens väg även när det innebär att gå emot det förväntade eller bekväma.
Kort sammanfattning
Överskriften över Jesus i Matteus 27:37 pekar mot hans identitet som konung och den paradox som följer: kungens ära uppenbaras inte genom makt utan genom lidande och trofasthet mot Guds plan. Det belyser hur troende kallas att läsa kungarikets sanna tecken i Jesus Kristus – den som kommer i ödmjukhet och fullbordar frälsningen genom tjänande kärlek.
Några stödjande korta hänvisningar
• Matt 2:2; Luk 23:38 – om konungstanken och uppfattningarna kring Jesus identitet. Koppling: visar hur Jesus kopplas till kunglig makt, men uppfyller Guds plan genom lidande.
• Joh 18:37 – Jesus talar om sitt rike och sätter konungstanken i relation till sanning. Koppling: klargör vad sanning om kungadömet innebär.
Exakta citat från tidigare kända kommentarer (Matthew Henry, Albert Barnes, Adam Clarke) finns i databaser och public domain-texter. Här används sammanfattade insikter i en ny svensk kommentar utan att återge längre direkta citat. (Inga längre ordagranna utdrag ur dessa källor återges här.)