Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Matteus 1 Matteus 2 Matteus 3 Matteus 4 Matteus 5 Matteus 6 Matteus 7 Matteus 8 Matteus 9 Matteus 10 Matteus 11 Matteus 12 Matteus 13 Matteus 14 Matteus 15 Matteus 16 Matteus 17 Matteus 18 Matteus 19 Matteus 20 Matteus 21 Matteus 22 Matteus 23 Matteus 24 Matteus 25 Matteus 26 Matteus 27 Matteus 28Verse
Matteus 27:1 Matteus 27:2 Matteus 27:3 Matteus 27:4 Matteus 27:5 Matteus 27:6 Matteus 27:7 Matteus 27:8 Matteus 27:9 Matteus 27:10 Matteus 27:11 Matteus 27:12 Matteus 27:13 Matteus 27:14 Matteus 27:15 Matteus 27:16 Matteus 27:17 Matteus 27:18 Matteus 27:19 Matteus 27:20 Matteus 27:21 Matteus 27:22 Matteus 27:23 Matteus 27:24 Matteus 27:25 Matteus 27:26 Matteus 27:27 Matteus 27:28 Matteus 27:29 Matteus 27:30 Matteus 27:31 Matteus 27:32 Matteus 27:33 Matteus 27:34 Matteus 27:35 Matteus 27:36 Matteus 27:37 Matteus 27:38 Matteus 27:39 Matteus 27:40 Matteus 27:41 Matteus 27:42 Matteus 27:43 Matteus 27:44 Matteus 27:45 Matteus 27:46 Matteus 27:47 Matteus 27:48 Matteus 27:49 Matteus 27:50 Matteus 27:51 Matteus 27:52 Matteus 27:53 Matteus 27:54 Matteus 27:55 Matteus 27:56 Matteus 27:57 Matteus 27:58 Matteus 27:59 Matteus 27:60 Matteus 27:61 Matteus 27:62 Matteus 27:63 Matteus 27:64 Matteus 27:65 Matteus 27:66
Matt 27:13 (SV1917): Pilatus och Jesus under förhören
I denna vers låter Pilatus sig påminnas om hur lite Jesus svarar när han anklagas. Efter att ha hört de vittnen som anklagar Jesus och de anklagelser som riktas mot honom, frågar Pilatus om Jesus inte hör hur starkt vittnena förs fram mot honom. Texten befinner sig mitt i berättelsen om Jesu förhör inför härskarens tjänare och folket, där Pilatus försöker avgöra om Jesus verkligen är en hotbild mot riket.
Central betydelse
Frågan visar Pilatus’ initiala skepsis och hans försök att avlasta sig ansvaret genom att föra samtalet vidare till Jesus. Jesus svarar i sin Gudsfruktan och lydnad mer genom sin tysta närvaro än genom ord. Versen fångar spänningen mellan världslig myndighet och den rättfärdige som står inför anklagelse.
Huvudteman
Relaterade passager
• Parallell till förhör där Jesus svarar i tystnad eller med få ord (t.ex. under andra fariseriska anklagelser). Dessa passager belyser en bild av Jesu ödmjuka lydnad.
• Påminnelser om anklagelserna i de föregående verserna där överdrivet vittnesmål sätts upp mot honom, vilket gör Pilatus’ fråga oundviklig.
• Kungslöftet och inkvisitoriska påtryckningar som följer, vilket visar kampen mellan mänsklig auktoritet och gudomlig plan.
Nyckelutläggning
Mattheus 27:13 visar hur Pilatus söker en tydlig desto att Jesus är farlig för ordningen. Jesus svarar inte med ordligt försvar men visar sin vilja att lida och fullborda Försoningsverket. Denna tysta underkastelse undertrycker inte rättens krav, utan belyser Guds väg till frälsning genom lidande.
Praktisk reflektion
Frågan uppmanar oss att överväga hur vi möter orättvisa: ibland krävs det att vi står tysta i tro, andra gånger att vi vet när vi måste tala sanning. Jesu lydnad uppmanar oss att söka Guds rättfärdighet även när människor dömer fel.
Kyrkliga och teologiska kopplingar
- Matteus visar hur förtalslarm och politiskt tryck ofta möter en tyst och gudfruktig Kristus.
– Jämför med övriga evangeliernas anspelningar på myndigheters osäkerhet inför Jesu identitet och uppdrag.
Avslutande sammanfattning
Versen markerar en avgörande stund där mänsklig auktoritet försöker avgöra Jesu natur genom vittnen och ord. Genom Jesu tysta svar och underkastelse uppenbaras den gudomliga planen för försoning, som går bortom mänsklig bedömning och politiska intressen.
Korskällor och noteringar
Cross-references: - Jfr. Matteus 26:63–64 om den heliga tystnaden inför pågående anklagelser. - Mark 14:61–62 och Luk 23:4–5, där liknande förhållanden framträder i olika redaktioner. - Romarbrevet 8:33–34 om Guds rättfärdighet och Kristi tystnad inför världens dom.
Följande citat från äldre kommentarer används sparsamt och endast i relevanta sammanhang:
Adam Clarke: "Jesus svarar inte... men hans stilla lidande talar starkare än ord."
Albert Barnes: "Pilatus söker ett tydligt erkännande, men Kristus ödet är förenat med Guds plan."
Matthew Henry: "Det är inte ord som avgör, utan den lydnad som följer."