Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Matteus 1 Matteus 2 Matteus 3 Matteus 4 Matteus 5 Matteus 6 Matteus 7 Matteus 8 Matteus 9 Matteus 10 Matteus 11 Matteus 12 Matteus 13 Matteus 14 Matteus 15 Matteus 16 Matteus 17 Matteus 18 Matteus 19 Matteus 20 Matteus 21 Matteus 22 Matteus 23 Matteus 24 Matteus 25 Matteus 26 Matteus 27 Matteus 28Verse
Matteus 27:1 Matteus 27:2 Matteus 27:3 Matteus 27:4 Matteus 27:5 Matteus 27:6 Matteus 27:7 Matteus 27:8 Matteus 27:9 Matteus 27:10 Matteus 27:11 Matteus 27:12 Matteus 27:13 Matteus 27:14 Matteus 27:15 Matteus 27:16 Matteus 27:17 Matteus 27:18 Matteus 27:19 Matteus 27:20 Matteus 27:21 Matteus 27:22 Matteus 27:23 Matteus 27:24 Matteus 27:25 Matteus 27:26 Matteus 27:27 Matteus 27:28 Matteus 27:29 Matteus 27:30 Matteus 27:31 Matteus 27:32 Matteus 27:33 Matteus 27:34 Matteus 27:35 Matteus 27:36 Matteus 27:37 Matteus 27:38 Matteus 27:39 Matteus 27:40 Matteus 27:41 Matteus 27:42 Matteus 27:43 Matteus 27:44 Matteus 27:45 Matteus 27:46 Matteus 27:47 Matteus 27:48 Matteus 27:49 Matteus 27:50 Matteus 27:51 Matteus 27:52 Matteus 27:53 Matteus 27:54 Matteus 27:55 Matteus 27:56 Matteus 27:57 Matteus 27:58 Matteus 27:59 Matteus 27:60 Matteus 27:61 Matteus 27:62 Matteus 27:63 Matteus 27:64 Matteus 27:65 Matteus 27:66
Matteus 27:17 – Var ärligt beslut i folkmassan
Det centrala utfallet i denna scen är Pilatus väger orden: skulle han frikänna Jesus eller frige Barabbas? Folkmassan, leds av religiösa ledare, villiga att byta ut den rättfärdige mot en brottsling visar hur pressade omständigheter ofta förvandlar rätt och fel till en politisk marknad. Pilatus faller inte i fläcken utan låter folket välja, men han vill samtidigt hitta en väg ut ur ansvaret.
Literär kontext
Texten ligger i bädden av rättegångsscenen där Jesus står inför romerska och judiska auktoriteter. Ordet ”lös” antyder en frikännande handling som folket kan välja; Barabbas var känd som fången som stod för uppror och brott mot romersk myndighet. Genom denna jämförelse avslöjas motiven hos ledarna och folket: en förräderisk kod som vill få Jesus dömd för att bevara sin makt och religiös prestige. Denna episod visar också hur konfrontationen mellan hopp och rädsla driver människors val.
Tidens teologiska betydelse
Valet mellan Jesus och Barabbas får stor teologisk betydelse: Jesus som den oskyldige, den som lidit och dömts för sanningens skull, står i skarp kontrast mot Barabbas som symbol för uppror och mänskligt självförsvar som ofta leder till våld. Genom denna scen pekar Guds plan mot korset och den utsatta offret. Pilatuss handling visar samtidigt människans benägenhet att erkänna en frälsare bara när det passar i den omgivningens logik; Guds väsen kontrasteras mot världens politiskt pragmatiska logik.
Kopplingar i Skriften
- Ordspråket om att världen missförstår Kristus: Jesus uppnå rösten hos dem som söker frälsning genom lidande, inte genom makt eller aggressiv retorik.
- Offer och försoning: Barabbasfriköpet illustrerar hur en fri man ersätter en rättfärdig, vilket i teologisk mening speglar Kristus som tar vår skuld.
- Theocratic tension: Ledarna söker bevis för Guds makt; folket svarar med politisk pragmatism som leder till Jesu korsfästelse.
Cross-referenser
Reflektionsfrågor
Sammanfattning
Matteus 27:17 sätter fokus på människors svaghet när ansvar står på spel, samtidigt som det framhäver Guds räddningsplan genom Kristi lidande. Jesu stilla uppträdande inför en komplex press visar hans oskyldiga offer som försoningens kärna. Genom denna episod förstår vi att frälsning inte uppnås genom massens viljor utan genom Guds suveräna beslut i kärlek.
Notering om äldre kommentarer: Matthew Henry betonar att folket jämför Jesus med Barabbas för att visa hur skiftande omständigheter kan få människor att vackla i sina åsikter. Albert Barnes påpekar att Pilatus söker en väg ut ur sin egen skuld, medan Adam Clarke lyfter fram lidandets princip i Kristi uppdrag. En samlad läsning av dessa hållpunkter finner de gemensamma nämnare: rättfärdighet och försoning genom Kristi offer.