Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Jeremia 1 Jeremia 2 Jeremia 3 Jeremia 4 Jeremia 5 Jeremia 6 Jeremia 7 Jeremia 8 Jeremia 9 Jeremia 10 Jeremia 11 Jeremia 12 Jeremia 13 Jeremia 14 Jeremia 15 Jeremia 16 Jeremia 17 Jeremia 18 Jeremia 19 Jeremia 20 Jeremia 21 Jeremia 22 Jeremia 23 Jeremia 24 Jeremia 25 Jeremia 26 Jeremia 27 Jeremia 28 Jeremia 29 Jeremia 30 Jeremia 31 Jeremia 32 Jeremia 33 Jeremia 34 Jeremia 35 Jeremia 36 Jeremia 37 Jeremia 38 Jeremia 39 Jeremia 40 Jeremia 41 Jeremia 42 Jeremia 43 Jeremia 44 Jeremia 45 Jeremia 46 Jeremia 47 Jeremia 48 Jeremia 49 Jeremia 50 Jeremia 51 Jeremia 52Verse
Jeremia 50:1 Jeremia 50:2 Jeremia 50:3 Jeremia 50:4 Jeremia 50:5 Jeremia 50:6 Jeremia 50:7 Jeremia 50:8 Jeremia 50:9 Jeremia 50:10 Jeremia 50:11 Jeremia 50:12 Jeremia 50:13 Jeremia 50:14 Jeremia 50:15 Jeremia 50:16 Jeremia 50:17 Jeremia 50:18 Jeremia 50:19 Jeremia 50:20 Jeremia 50:21 Jeremia 50:22 Jeremia 50:23 Jeremia 50:24 Jeremia 50:25 Jeremia 50:26 Jeremia 50:27 Jeremia 50:28 Jeremia 50:29 Jeremia 50:30 Jeremia 50:31 Jeremia 50:32 Jeremia 50:33 Jeremia 50:34 Jeremia 50:35 Jeremia 50:36 Jeremia 50:37 Jeremia 50:38 Jeremia 50:39 Jeremia 50:40 Jeremia 50:41 Jeremia 50:42 Jeremia 50:43 Jeremia 50:44 Jeremia 50:45 Jeremia 50:46



Jeremia 50:43 (SV1917): "När konungen i Babel hör ryktet om dem, sjunka hans händer ned; ängslan griper honom, ångest lik en barnaföderskas."
Inledande sammanhang: Detta versavsnitt befinner sig i profetins väv där Guds dom över Babylon kopplas till stundens förväntan och rädsla hos deras kung. Jeremia levererar ett samtida vittnesmål om hur ryktet om Jerusalems undergång speglas i Babylons maktordning. När rykten om Guds rättfärdighet sprids, faller yttre styrka och inre oro inträder hos den som tidigare varit härskande över främmande land.
Vad texten avslöjar om Gud eller tron
Texten understryker Guds suveränitet över världsmaktens anrika yttre styrka. Det som verkar så tryggt genom kungens makt hotas plötsligt av Guds ingripande. Rädslan som sveper över Babylon visar att världens oro står inför Guds domsbegäran; styrkan hos människan står inte emot Guds plan. Denna scen pekar framåt mot att Gud i sin dom avslöjar de falska ställningarna hos alla människor och riket som byggt sin säkerhet på vapenkraft.
Viktiga ord och bilder
– "ryktet om dem": sprängkrafterna bakom fiendestyrkan röjer hur övernaturlig kontroll över nationerna verkar.
– "händer ned": bilden av makt som tappar sin tomma stabilitet inför Guds dom.
– "ängslan ... ångest": den inre rädslan som följer när Guds dom blir synlig, oavsett hur mäktig man varit.
Relaterade bibelställen (cross-referenser)
Historiska och teologiska nyanser från äldre kommentarer
Enligt klassisk bibelkommentar kanses: Jeremia framhäver att även mäktiga kungar blir små inför Guds dom när deras makt används utan rättfärdighet. Henry, Barnes och Clarke lyfter fram att denna tillfälliga fasad av seghet avslöjas av förväntansfulla ryssningar och att kungens rädsla avslöjar hans beroende av demonerna i världen. De påpekar att domstolens realitet ofta först uppenbarar sig i människors sinnen och deras sinnesstämningar när orättfärdigheten blir uppenbar.
Kort sammanfattning och tillämpning för samtiden
Texten uppmanar till förtröstan på Guds suveränitet över nationer och deras makt. Ingen kung eller rike kan försörja sig i en evig trygghet när Guds dom närmar sig. För dagens läsare innebär det en kallelse att vänja hjärtat vid att Gud är den som sätter gränser och förstör de mänskliga säkerheter som står i vägen för rättfärdighet. Vår tro kallas att vila i Guds dom och rättfärdighet, inte i världslig styrka.