Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
3 Mosebok 1 3 Mosebok 2 3 Mosebok 3 3 Mosebok 4 3 Mosebok 5 3 Mosebok 6 3 Mosebok 7 3 Mosebok 8 3 Mosebok 9 3 Mosebok 10 3 Mosebok 11 3 Mosebok 12 3 Mosebok 13 3 Mosebok 14 3 Mosebok 15 3 Mosebok 16 3 Mosebok 17 3 Mosebok 18 3 Mosebok 19 3 Mosebok 20 3 Mosebok 21 3 Mosebok 22 3 Mosebok 23 3 Mosebok 24 3 Mosebok 25 3 Mosebok 26 3 Mosebok 27Verse
3 Mosebok 25:1 3 Mosebok 25:2 3 Mosebok 25:3 3 Mosebok 25:4 3 Mosebok 25:5 3 Mosebok 25:6 3 Mosebok 25:7 3 Mosebok 25:8 3 Mosebok 25:9 3 Mosebok 25:10 3 Mosebok 25:11 3 Mosebok 25:12 3 Mosebok 25:13 3 Mosebok 25:14 3 Mosebok 25:15 3 Mosebok 25:16 3 Mosebok 25:17 3 Mosebok 25:18 3 Mosebok 25:19 3 Mosebok 25:20 3 Mosebok 25:21 3 Mosebok 25:22 3 Mosebok 25:23 3 Mosebok 25:24 3 Mosebok 25:25 3 Mosebok 25:26 3 Mosebok 25:27 3 Mosebok 25:28 3 Mosebok 25:29 3 Mosebok 25:30 3 Mosebok 25:31 3 Mosebok 25:32 3 Mosebok 25:33 3 Mosebok 25:34 3 Mosebok 25:35 3 Mosebok 25:36 3 Mosebok 25:37 3 Mosebok 25:38 3 Mosebok 25:39 3 Mosebok 25:40 3 Mosebok 25:41 3 Mosebok 25:42 3 Mosebok 25:43 3 Mosebok 25:44 3 Mosebok 25:45 3 Mosebok 25:46 3 Mosebok 25:47 3 Mosebok 25:48 3 Mosebok 25:49 3 Mosebok 25:50 3 Mosebok 25:51 3 Mosebok 25:52 3 Mosebok 25:53 3 Mosebok 25:54 3 Mosebok 25:55
3 Mosebok 25:7 (SV1917) – Din boskap och de vilda djuren i ditt land skola ock hava sin föda av all dess avkastning
Direkt om textens omgivning
Detta versstycke ligger i Leviticus 25, där Israels sabbatsår och jubelåret regleras. Här betonas hur Guds folk ska leva i relation till landets skördar och djurliv: boskap och vilda djur får del av all avkastning. Det framhäver att jordens produkter är en gåva från Gud, och människorna är inte främlingar till naturens rytm utan delaktiga i Guds ordnade ordning.
Vad texten avslöjar om Gud och tro
I denna regel visas Guds omsorg om både människorna och djuren. Han befaller en rättvis fördelning och en respekt för skapelsen, där varje sida får del av det som landets jord ger. Texten understryker att gudsfruktan och lydnad inte är endast mänskliga ritualer utan ett helt samhällsprojekt där ingen tillflykter till girighet eller överutnyttjande. Guds väsen som givare och födare av liv framträder tydligt.
Viktiga ord och bilder
- “skola ock hava sin föda”: ett uttryck för gudomlig försörjning och rättvist fördelad näring, inte bara för människor utan även för djur.
- “av all dess avkastning”: allt som landet producerar är beroende av Guds välsignelse och följer en given ordning; detta pekar framåt mot jubelårets sociala och ekonomiska balans.
Närliggande passager och hur de talar samman
- Tanke hos Moseböckerna om skapelsens ordning och människans ansvar: livet i det heliga landet kräver gemensam vård av både människor och djur.
- Lagar som uppmuntrar rättvisa och måttfullhet i jordbruk och boskapsskötsel, vilket senare återfinns i olika delikattnivåer inom lagstiftningen.
Kort historisk och teologisk kontext
Denna regel speglar en teokratiskt orienterad ekonomi där jorden tillhör Gud och människorna ska förvalta den rättvist. Djuranvändning och jordbruk blir ett område för ansvarstagande och vördnad, inte bara produktion.
Gällande tolkningar – korta citat (från klassiska kentners)
Denna sammanfattade mening ingår inte i fulltextcitat, men referensströk hämtade ur äldre kommentarer betonar att några djur och människor får sin föda som en fri funktion av Guds ordning och att detta uppmanar till tacksamhet och rättvisa.
För nuvarande tillämpning
Cross-referenser: 1) 1 Mosebok 1–2 om skapelsens ordning och människans ansvar; 2) 3 Mosebok 25 om jubelårets sociala rättvisa i jordbruk och frihet; 3) Predikaren 3 om att varje tid har sin betydelse och ordning i skapelsen.
Sammanfattning: Versen betonar att allt som landet ger är en del av Guds goda ordning. Lydnad till denna ordning leder till rättvisa och omtanke om både boskap och natur, och detta blir en praktisk tro i vardagen som speglar Guds trofasthet.