Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Jeremia 1 Jeremia 2 Jeremia 3 Jeremia 4 Jeremia 5 Jeremia 6 Jeremia 7 Jeremia 8 Jeremia 9 Jeremia 10 Jeremia 11 Jeremia 12 Jeremia 13 Jeremia 14 Jeremia 15 Jeremia 16 Jeremia 17 Jeremia 18 Jeremia 19 Jeremia 20 Jeremia 21 Jeremia 22 Jeremia 23 Jeremia 24 Jeremia 25 Jeremia 26 Jeremia 27 Jeremia 28 Jeremia 29 Jeremia 30 Jeremia 31 Jeremia 32 Jeremia 33 Jeremia 34 Jeremia 35 Jeremia 36 Jeremia 37 Jeremia 38 Jeremia 39 Jeremia 40 Jeremia 41 Jeremia 42 Jeremia 43 Jeremia 44 Jeremia 45 Jeremia 46 Jeremia 47 Jeremia 48 Jeremia 49 Jeremia 50 Jeremia 51 Jeremia 52Verse
Jeremia 33:1 Jeremia 33:2 Jeremia 33:3 Jeremia 33:4 Jeremia 33:5 Jeremia 33:6 Jeremia 33:7 Jeremia 33:8 Jeremia 33:9 Jeremia 33:10 Jeremia 33:11 Jeremia 33:12 Jeremia 33:13 Jeremia 33:14 Jeremia 33:15 Jeremia 33:16 Jeremia 33:17 Jeremia 33:18 Jeremia 33:19 Jeremia 33:20 Jeremia 33:21 Jeremia 33:22 Jeremia 33:23 Jeremia 33:24 Jeremia 33:25 Jeremia 33:26



Jeremia 33:8 (SV1917): Tillrättavisning och förnyelse av Guds folk
Huvudpoängen är att Gud här försäkrar ett fullständigt förlåt och rening av sitt folk efter deras missgärningar, så att de åter får gemenskap med honom. Det är ett hoppfullt tecken på att omvändelse och nåd kan återupprätta relationen mellan Gud och Israel trots tidigare synd och avgång.
Litterär kontext
Föregående kapitel belyser Guds dom över folket och deras städer, men kapitlet öppnar samtidigt för löftets ombildning: Gud vill rena, förlåta och ta bort det som skiljer honom från sitt folk. I vers 8 framträder ett konkret sätt hur det sker: en fullständig rening från all missgärning samt förlåtelse av alla missgärningar genom vilka de varda avfallna mot honom. Det pekar fram emot den nytestamentliga erfarenheten av Guds nåd, där rening och försoning står som centrum.
Teologisk betydelse
Reningen av missgärningar anger en återställning av helig gemenskap. Förlåtelsen innebär att Gud inte längre håller deras brott mot sig som dom över dem utan tar dem bort. Det framhävs att avfall från Gud är följt av ett hopp om ett återupprättat förhållande; Kristi fullbordade verk i Nya Testamentet återger denna tidsmarkör: Gud responderar tillåten och fri nåd som förvandlar människans relation till Guds helighet.
Kopplingar i Skriften
Sammanlättat pekar dessa texter mot att försoningen sker genom Guds fria nåd när människan vänder sig till honom i ödmjukhet och tro.
Frågor till reflektion
Korta hänvisningar och sammanfattning
Denna vers sammanbinder tre dimensioner: rening, förlåtelse och återupprättad relation till Gud. I sin helhet vittnar den om Guds trogna nåd mot ett upprorisk folk och hans vilja att rena och försona när människor vänder sig i ödmjukhet.
Notering om citat: Inga exakta ord från Matthew Henry, Albert Barnes eller Adam Clarke används i fri form här, men deras offentliga kommentarsbidrag formar den sammanfattande tolkningen (baserat på deras respektive tankegångar om rensning, förlåtelse och försoning). För direkta korta citat: inga fullständiga citat från dessa kommentatorer finns i denna text.