Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Jeremia 1 Jeremia 2 Jeremia 3 Jeremia 4 Jeremia 5 Jeremia 6 Jeremia 7 Jeremia 8 Jeremia 9 Jeremia 10 Jeremia 11 Jeremia 12 Jeremia 13 Jeremia 14 Jeremia 15 Jeremia 16 Jeremia 17 Jeremia 18 Jeremia 19 Jeremia 20 Jeremia 21 Jeremia 22 Jeremia 23 Jeremia 24 Jeremia 25 Jeremia 26 Jeremia 27 Jeremia 28 Jeremia 29 Jeremia 30 Jeremia 31 Jeremia 32 Jeremia 33 Jeremia 34 Jeremia 35 Jeremia 36 Jeremia 37 Jeremia 38 Jeremia 39 Jeremia 40 Jeremia 41 Jeremia 42 Jeremia 43 Jeremia 44 Jeremia 45 Jeremia 46 Jeremia 47 Jeremia 48 Jeremia 49 Jeremia 50 Jeremia 51 Jeremia 52Verse
Jeremia 27:1 Jeremia 27:2 Jeremia 27:3 Jeremia 27:4 Jeremia 27:5 Jeremia 27:6 Jeremia 27:7 Jeremia 27:8 Jeremia 27:9 Jeremia 27:10 Jeremia 27:11 Jeremia 27:12 Jeremia 27:13 Jeremia 27:14 Jeremia 27:15 Jeremia 27:16 Jeremia 27:17 Jeremia 27:18 Jeremia 27:19 Jeremia 27:20 Jeremia 27:21 Jeremia 27:22



Jeremia 27:5 (SV1917) förklaring och sammanhang
I detta sammanhang sänder Herren ord genom profeten Jeremia när Israels och Juda kungar och deras rådsverk planerar att fördriva och styra nationerna enligt mänskliga allianser och styrka. Guds budskap står i kontrast till mänsklig politik: det är Gud som råder över hela jorden och delar ut makt och mark efter sin vilja. Versen markerar ett handledande och suveränt svar på frågan om ursprung och kontroll över all makt och territorier: Gud har gjort jorden och människorna och djuren, och han bestämmer över sitt skapelsessammanhang.
Central betydelse
Texten påminner om Guds suveränitet: inte riken eller härskarna, utan Gud som har formgivit jorden och därmed äger rätt att förmedla dess styre. Det är ett svar på politiskt drama och ett tecken på att människans planer står under Gud, som kan ge bort eller behålla landområden som han själv har skapat. SV1917 fångar detta som en tydlig deklaration: Gud genom sin starka hand har gett jorden till den han vill. Det är ett uppmanande perspektiv till ödmjukhet inför gudomlig kontroll i historien.
Tre centrala teman
Närliggande tolkningar och relaterade passager
Relaterade tankar kan ses i profetior där Gud deklarerar sin äganderätt över jorden och sina planer för nationerna (t.ex. Jeremias budskap om Guds suveränitet och mänsklig oförmåga att stabilt reglera världen utan honom). Andra stödjande passager belyser liknande teman om Guds allmakt i skapelsen och människans beroende av honom, vilket ger en bredare ram för att förstå Jeremia 27:5 utan att tappa kontexten i profeternas dagar.
Praktisk reflektion
För oss som lever i politiskt och ekonomiskt turbulenta tider uppmanar texten till ödmjukhet och tillförsikt: vår säkerhet ligger inte i våra planer eller militära allianser utan i Guds suveränitet. Vi kan be om vishet att leva i samförstånd med hans vilja och vårda vårt vittnesbörd som trogna medarbetare i hans skapelse.
Kort avslutande sammanfattning
Jeremia 27:5 betonar att Gud, som har skapat jorden och allt däri, själv ger den åt den han vill. Det är en påminnelse om gudomlig kontroll i historiens och nationslivets gång, och en uppmaning till ödmjukhet och tillförsikt inför hans vilja.
Korsreferenser
Inga direkta citat från Henry, Barnes eller Clarke återges i sin helhet här, men deras gemensamma linje understryker Guds allmakt och hans rätt att styra historien, vilket ligger i hjärtat av Jeremia 27:5.