Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Jeremia 1 Jeremia 2 Jeremia 3 Jeremia 4 Jeremia 5 Jeremia 6 Jeremia 7 Jeremia 8 Jeremia 9 Jeremia 10 Jeremia 11 Jeremia 12 Jeremia 13 Jeremia 14 Jeremia 15 Jeremia 16 Jeremia 17 Jeremia 18 Jeremia 19 Jeremia 20 Jeremia 21 Jeremia 22 Jeremia 23 Jeremia 24 Jeremia 25 Jeremia 26 Jeremia 27 Jeremia 28 Jeremia 29 Jeremia 30 Jeremia 31 Jeremia 32 Jeremia 33 Jeremia 34 Jeremia 35 Jeremia 36 Jeremia 37 Jeremia 38 Jeremia 39 Jeremia 40 Jeremia 41 Jeremia 42 Jeremia 43 Jeremia 44 Jeremia 45 Jeremia 46 Jeremia 47 Jeremia 48 Jeremia 49 Jeremia 50 Jeremia 51 Jeremia 52Verse
Jeremia 27:1 Jeremia 27:2 Jeremia 27:3 Jeremia 27:4 Jeremia 27:5 Jeremia 27:6 Jeremia 27:7 Jeremia 27:8 Jeremia 27:9 Jeremia 27:10 Jeremia 27:11 Jeremia 27:12 Jeremia 27:13 Jeremia 27:14 Jeremia 27:15 Jeremia 27:16 Jeremia 27:17 Jeremia 27:18 Jeremia 27:19 Jeremia 27:20 Jeremia 27:21 Jeremia 27:22
Jeremia 27:20 (SV1917) – Kontext och mening
I denna vers förklarar Jeremias bok varför Nebukadnessar inte tog med sig Jekonja och de förrymda ämbetsmän och ädlingar när han förde bort Juda till Babel. Sammanhanget är ett profetiskt budskap om förvarning och ödesbestämdhet: kungadömets och folkets öde är i högre hand än människors planer. Nebukadnessars fängslande av Juda kungar och eliten markerar början på en större omvälvning som Gud i sin dom och samtidigt i sin trofasthet övervägde.
Central betydelse
Versen understryker att Guds domstid och härskarens planer ofta överskrider mänskliga förväntningar. Hadet att Nebukadnessar inte tog med Jekonja och eliten i samband med den fördrivna kungen från Jerusalem pekar mot hur den gudomliga domen ibland uppfylls utan att varje del av ett närmast tecknat skeende följs ordagrant i varje rättning. Det visar också hur ödmjukhet inför Guds beslut krävs, när människors planer inte överensstämmer med den gudomliga ordningen.
Tre centrala teman
Relaterade passager
- Andra profetior om exil och återvändo i Jeremia och 2 Kung. 24–25 illustrerar hur kungar och eliten används i Guds plan. Första Korintierbrevens tanke om uthållighet i prövningar erbjuder också en bred teologisk reflektion över lidande och hopp.
Kort kommentar: Dessa kopplingar visar att exilens lidande inte är meningslöst utan en del av att Gud förnyar Folket i lydnad och hängivenhet.
Praktisk reflektion
Hur reagerar vi när våra planer inte uppfylls, eller när omständigheterna tycks styra våra liv? Budskapet vägledar till tillit: om än vi inte förstår varje detalj, kan vi vila i Guds suveräna ledning. Bevara hoppet om Guds trofasthet och fortsätt att vandra i lydnad, även i tider av exil eller prövning.
Korta korsreferenser
Jeremia 29:10–14 – Guds återvändande och framtidshopp; Jesaja 55:8–9 – Guds vägar är högre än våra; 2 Kungor 24–25 – exilens verklighet och uppfyllelse av profetior. För varje referens: betoningen ligger på att Herren styr och att livet inte enbart ska förstås i nuet utan i det större gudomliga riket.
Sammanfattning
Jeremia 27:20 pekar på att exilen är en del av Guds rättvisa dom och samtidigt en inkörsport till trohetens prov och hopp om framtida återkomst. Genom Nebukadnessars handling uppfylls Guds ord, men hans folk uppmanas fortfarande att förhålla sig till Gud och behålla sin identitet i väntan på fulländningens tid.