Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Jeremia 1 Jeremia 2 Jeremia 3 Jeremia 4 Jeremia 5 Jeremia 6 Jeremia 7 Jeremia 8 Jeremia 9 Jeremia 10 Jeremia 11 Jeremia 12 Jeremia 13 Jeremia 14 Jeremia 15 Jeremia 16 Jeremia 17 Jeremia 18 Jeremia 19 Jeremia 20 Jeremia 21 Jeremia 22 Jeremia 23 Jeremia 24 Jeremia 25 Jeremia 26 Jeremia 27 Jeremia 28 Jeremia 29 Jeremia 30 Jeremia 31 Jeremia 32 Jeremia 33 Jeremia 34 Jeremia 35 Jeremia 36 Jeremia 37 Jeremia 38 Jeremia 39 Jeremia 40 Jeremia 41 Jeremia 42 Jeremia 43 Jeremia 44 Jeremia 45 Jeremia 46 Jeremia 47 Jeremia 48 Jeremia 49 Jeremia 50 Jeremia 51 Jeremia 52Verse
Jeremia 27:1 Jeremia 27:2 Jeremia 27:3 Jeremia 27:4 Jeremia 27:5 Jeremia 27:6 Jeremia 27:7 Jeremia 27:8 Jeremia 27:9 Jeremia 27:10 Jeremia 27:11 Jeremia 27:12 Jeremia 27:13 Jeremia 27:14 Jeremia 27:15 Jeremia 27:16 Jeremia 27:17 Jeremia 27:18 Jeremia 27:19 Jeremia 27:20 Jeremia 27:21 Jeremia 27:22



Direkt betydelse
I Jeremia 27:12 försäkrar profeten Jeremia Juda som en lydnadens uppmaning: böj eder hals under den babyloniske konungens ok, tjänen honom och hans folk, så skolen I få leva. Det är ett budskap om undergivenhet till en mäktig nation som Gud tillåter som ett domssignal, i hopp om att behålla livet och landet under den omedelbara hotbilden.
Kontext och bakgrund
Jeremia proklamerar Guds budskap i en tid av vedergällning och hot från Babylons kung. Ordet att böja halsen under Babylonens ok betyder inte odödlig trohet till Babylons gudar, utan en pragmatisk underkastelse som möjliggör överlevnad under en tid av dom. Profeten säger att Israel och Juda genom underkastelse kan få leva och undvika fullständig förstörelse. Samtidigt står detta budskap i stark kontrast mot ett liv i uppror och vilsenhet.
Tolkningsnoteringar
- Underkastelse som taktiskt val: Gud tillåter en tidsbegränsad lydnad mot fienden som disciplin, inte en uppmaning till fromt samtycke till främmande herravälde som varaktig norm.
- Människans möjlighet till ömsesidig beroende: Genom underkastelse kan gudsförvaltningen visa sin trofasthet i bevarande av liv och nationell identitet under hot.
- Målet med disciplinen: Syftet är att leda till återvändelse och omvändelse när Guds folk får möjlighet att andas och bedja igen.
Kort tematisk sammanfattning
Relaterade passager och förklaringar
Jeremia 25:9–14 – Budskapets omfattning: Gud använder Babylon som verktyg för att uppfylla sin dom över andra nationer; därmed räddas det aktuella folket från omedelbar förintelse genom ett tillfälligt samarbete med fienden.
2 Krönikeboken 36:15–21 – Upprepar tanken att exil och kraftiga förändringar sker när Gud låter främmande makter regera, för att föra folket till omvändelse.
Esra 1:1–4 – Efter att ha varit i fångenskap visar Guds plan om att återvända och bygga upp landet; underkastelse vid rätt tidpunkt leder till frihetens återkomst.
Praktisk avskedspunkt
Texten kalllar till trofast lydnad när liv och nationell identitet står på spel, och påminner att lydnad inför Guds överordnade planer ibland kräver politisk eller social anpassning för att bevara liv och hopp. Denna balans mellan tro och praktisk visdom är viktig för dagens troende som lever i komplexa samhälls- och maktförhållanden.
Kort citat-översyn
Notering: I vår översättning SV1917 används uttrycket “ Böjen eder hals under den babyloniske konungens ok, och tjänen honom och hans folk ” som sammanfattning av underkastelsens kamp. Public-domain kommentatorer som Matthew Henry, Albert Barnes och Adam Clarke betonar att underkastelse i detta sammanhang är ett Guds disciplinära verk snarare än en moralisk uppmaning till avgudadyrkan; det är ett tidsbegränsat medel för bevarande och möjlighet till omvändelse. Inga längre citat upprepas här.