Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Jeremia 1 Jeremia 2 Jeremia 3 Jeremia 4 Jeremia 5 Jeremia 6 Jeremia 7 Jeremia 8 Jeremia 9 Jeremia 10 Jeremia 11 Jeremia 12 Jeremia 13 Jeremia 14 Jeremia 15 Jeremia 16 Jeremia 17 Jeremia 18 Jeremia 19 Jeremia 20 Jeremia 21 Jeremia 22 Jeremia 23 Jeremia 24 Jeremia 25 Jeremia 26 Jeremia 27 Jeremia 28 Jeremia 29 Jeremia 30 Jeremia 31 Jeremia 32 Jeremia 33 Jeremia 34 Jeremia 35 Jeremia 36 Jeremia 37 Jeremia 38 Jeremia 39 Jeremia 40 Jeremia 41 Jeremia 42 Jeremia 43 Jeremia 44 Jeremia 45 Jeremia 46 Jeremia 47 Jeremia 48 Jeremia 49 Jeremia 50 Jeremia 51 Jeremia 52Verse
Jeremia 17:1 Jeremia 17:2 Jeremia 17:3 Jeremia 17:4 Jeremia 17:5 Jeremia 17:6 Jeremia 17:7 Jeremia 17:8 Jeremia 17:9 Jeremia 17:10 Jeremia 17:11 Jeremia 17:12 Jeremia 17:13 Jeremia 17:14 Jeremia 17:15 Jeremia 17:16 Jeremia 17:17 Jeremia 17:18 Jeremia 17:19 Jeremia 17:20 Jeremia 17:21 Jeremia 17:22 Jeremia 17:23 Jeremia 17:24 Jeremia 17:25 Jeremia 17:26 Jeremia 17:27



Översikt: Jeremia 17:7 i SV1917
I denna vers uppmanas läsaren att förstå vad det innebär att väga sin tillit och liv när man förlitar sig på HERREN. Den som förtröstar på Herren står i en annan riktning än den som söker sin trygghet i människors kraft eller materiella rikedom. I Jeremia 17 framställs en tydlig skiljelinje mellan hjärtats hållfasthet inför Gud och världens osäkerhet. Versens ord pekar mot ett liv som finner sin fasta grund i gemenskapen med Gud och Hans trofasthet.
Versens plats i kapitlet
Kapitel 17 som helhet behandlar människans beroende av sitt hjärta och av yttre omständigheter. Profeten varnar för att människans eget hopp ofta blir förrädiskt och att den sanna säkerheten endast finns i HERREN. Vers 7 står som en kärnfråga i kapitlets tema: vad det innebär att leva i öppen tillit till Gud i en tillvaro fylld av svaghet och snabba skiftningar.
Huvudsaklig andlig läxa
Huvudläxan är att trofast förtröstan är en växande livsstil. Den som sätter sin förtröstan i Herren får en stabilitet som inte beror på omständigheter eller människor. Denna tillit leder till öppenhet inför Gud, bön och lydnad, även när det råder osäkerhet runt omkring. Den som erkänner HERREN som sin källa till trygghet vänder sig bort från oro och hjärtats tvivel och finner ro i Guds trofasthet.
Jämförelser med andra bibelställen
Praktisk tillämpning
Reflektera över vad som klistrar fast din tillit i vardagen. Om du märker att din trygghet hänger på ekonomiska resurser, hälsa eller människors omdöme, behöver du återknyta kontakten med Herren i bön och ordet. Fokusera på att låta Gud leda din planering, dina beslut och din hållning i prövningarna. Genom regelbunden bön och lydnad odlas en djupare förtröstan som bär frukt när stormar kommer.
Cross-referenser och korta kommentarer
1) Psaltaren 46:2–3 (Guds trygghet i kaos) – Påminner om att Gud är vår fäste när jorden skakar; liknelsen förstärker uppmaningen att förtrösta på Herren, inte på människors stöd.
2) Habackuk 3:17–18 (glädje i Herren trots brist) – Visar en liknande hållning där glädjen inte räknar med yttre framgång utan finner sin djup i Gud.
3) Romarbrevet 15:13 (hoppets Gud) – Förklarar hur hoppet i Gud fyller vårt sinne av glädje och frid genom den Helige Andes kraft.
Kort sammanfattning
Jeremia 17:7 i SV1917 uppmanar till en grundläggande livsstil av förtröstan i Herren. Den som säger ja till Gud och låter Hans trofasthet vara sin fasta grund finner en stabilitet som inte vacklar med världens förändringar. Genom att söka Gud och följa Hans väg lider man inte av tom oro utan upplever frid och riktning i vardagen.
Notering om citat från äldre kommentarer: Om man vill hänvisa till klassiska tolkningar, kan man finna Matthew Henrys fokus på "förtröstan i Herren" som ett tecken på Guds trofasthet i varje ny dag, samt Adam Clarke och Albert Barnes som betonar hjärtats förbindelse till Gud snarare än tillfälliga yttre omständigheter. Inga längre citat visas här, men deras sammanhållna poänger ligger bakom tolkningen ovan.