Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Jeremia 1 Jeremia 2 Jeremia 3 Jeremia 4 Jeremia 5 Jeremia 6 Jeremia 7 Jeremia 8 Jeremia 9 Jeremia 10 Jeremia 11 Jeremia 12 Jeremia 13 Jeremia 14 Jeremia 15 Jeremia 16 Jeremia 17 Jeremia 18 Jeremia 19 Jeremia 20 Jeremia 21 Jeremia 22 Jeremia 23 Jeremia 24 Jeremia 25 Jeremia 26 Jeremia 27 Jeremia 28 Jeremia 29 Jeremia 30 Jeremia 31 Jeremia 32 Jeremia 33 Jeremia 34 Jeremia 35 Jeremia 36 Jeremia 37 Jeremia 38 Jeremia 39 Jeremia 40 Jeremia 41 Jeremia 42 Jeremia 43 Jeremia 44 Jeremia 45 Jeremia 46 Jeremia 47 Jeremia 48 Jeremia 49 Jeremia 50 Jeremia 51 Jeremia 52



Jeremia 15:15 (SV1917) – Fråga om nåd och hämnd i lidande
Närliggande sammanhang: Jeremias profetord växer fram i ett kapitel där Gud förkunnar dom över folket Israel och deras avgudadyrkan, samtidigt som profeten själv upplever motstånd och förföljelse. I detta skede uppmanar Jeremia Gud att inte glömma honom, utan att han får leva i Herrens vård medan han bär skymfen och förföljelser som följer hans tjänst.
Vad texten avslöjar om Gud och tro
Versen visar en djup relation mellan människa och Gud: Jeremia vänder sig i bön till Herren och erkänner Guds tålmod och långmodighet. Han ber om att Gud ska minnas honom i svårighet och att Gud själv ska låta rättvisa skeft när de som förföljer honom får sin givas finger. Det är ett uttryck för tro på Guds rättvisa och omsorg även i lidande. Guds karaktär som långmodig hålls fram, inte som godkännande av orättvisor, utan som källan till hopp i nattens mörker.
Viktiga ord och bilder som klargörs
Relaterade passager
När man ser Jeremia 15 i kontext kan man jämföra med:
Några avsnitt i Martin Henry, Albert Barnes och Adam Clarke som belyser texten
Kommentarerna betonar i allmänhet Gud som den som hör bön och som i sin långmodighet bär människors lidanden tills rättvisa sker. De framhäver att Jeremia inte kräver personlig hämnd utan en rättfärdig åtgärd från Gud och tro på hans trofasthet även när omvärlden förföljer budbäraren.
Följande korta citat finns i de nämnda kommentatorernas gamla verk: Endast korta referenser används och exakta, direkta citat överförs endast när de är uppenbart i sammanhanget i de public-domain källorna.
Versens betydelse för tro och praktik i dag
Jeremia 15:15 inbjuder till ett moderskapande förhållningssätt: i svårhet ropar man till Herren, inte för att vår lidelse ska styra, utan för att Gud skall vara vår beskyddare och rättvisans upprätthållare. Det uppmuntrar troende att be om att Gud minns dem i prövningarna, att lita på hans tålmod och att annorlunda tolka förföljelser som en plats där Gud kan uppenbara sin trofasthet.
Praktiska tillämpningar