Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Jeremia 1 Jeremia 2 Jeremia 3 Jeremia 4 Jeremia 5 Jeremia 6 Jeremia 7 Jeremia 8 Jeremia 9 Jeremia 10 Jeremia 11 Jeremia 12 Jeremia 13 Jeremia 14 Jeremia 15 Jeremia 16 Jeremia 17 Jeremia 18 Jeremia 19 Jeremia 20 Jeremia 21 Jeremia 22 Jeremia 23 Jeremia 24 Jeremia 25 Jeremia 26 Jeremia 27 Jeremia 28 Jeremia 29 Jeremia 30 Jeremia 31 Jeremia 32 Jeremia 33 Jeremia 34 Jeremia 35 Jeremia 36 Jeremia 37 Jeremia 38 Jeremia 39 Jeremia 40 Jeremia 41 Jeremia 42 Jeremia 43 Jeremia 44 Jeremia 45 Jeremia 46 Jeremia 47 Jeremia 48 Jeremia 49 Jeremia 50 Jeremia 51 Jeremia 52
Översikt: Jeremia 15:14 i SV1917
I denna vers för Jeremiah fram konsekvensen av Israels avvikelse från Gud: stridigheter och främmande land som ett gudomligt domsverk. Versen hör till ett sammanhang där Guds vrede mot Israels otro och sittande i syndens mönster förkunnar ett allvarligt straff, men samtidigt bär den hågkomster av Guds trofasthet och hans planer för upprättelse när folket vänder sig tillbaka till honom.
Versens plats i kapitlet
I Jeremia 15 ligger ett återkommande tema av omvändelse och konsekvens. Profeten varnar för fientlighet och att främmande länder ska föra folket bort. Denna dom ligger i nära anslutning till uppmaningar om omvändelse och ett kall till återupprättelse under Guds herravälde. Versen speglar en tid då Gud använder duvans och disciplinens språk: vrede som upplyses av rättfärdighetens mål att få folket att vända om i tro och lydnad.
Huvudlärofråga
Huvudlärofrågan är hur Guds vrede och kontingenta befallningar leder till ett omvälvande ingripande i Israel. Värdet i texten ligger i att disciplinen inte förstör hoppet om framtida upprättelse, utan pekar mot ett nödvändigt kallelse till omvändelse och tillit till Gud, även när konsekvenserna känns främmande och smärtsamma.
Så här står det och vad det säger (SV1917)
“Och jag skall låta dina fiender föra dig in i ett land som du icke känner. Ty min vredes eld är upptänd; mot eder skall det brinna.”
Andliga lärdomar och jämförelser
Jämförelser får vi bland annat i:
Cross-referenser och kort förklarande kopplingar
- Jesaja 42:7: disciplinen används för att öppna ögonen hos dem som sitter i mörker. Sammanhanget visar att rättfärdighetens ljus återkommer när folket vänder sig till Gud.
- 5 Mosebok 32:39: Gud ensam har makten över liv och död och kan låta fiender föras bort som en del av sin dom och sin tilltalan till folket.
- Jeremia 29:10: även om straffet består, finns det ett hopp om återställande och framtida frid när folket söker Gud.
Tillämpning
Versen uppmanar troende att se disciplin inte som mål i sig själv, utan som medel som leder till omvändelse och förtröstan. Vi bör fråga oss: Finns det stelnat hårdhet eller självupptagenhet i våra liv som behöver omvändas? Ackompanjera ofta prövningar med bön om vishet och lydnad för att Gud ska få återupprätta och välsigna i rätt tid.
Sammanfattning
Jeremia 15:14 utmärker den tuffa men nödvändiga sanningen att Guds vrede ibland följer en trosrots disciplin som syftar till omvändelse och återställande. Texten präglar tron med en balans mellan allvarlig dom och hopp om upprättelse när folket söker Gud och lever i lydnad.