Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Jeremia 1 Jeremia 2 Jeremia 3 Jeremia 4 Jeremia 5 Jeremia 6 Jeremia 7 Jeremia 8 Jeremia 9 Jeremia 10 Jeremia 11 Jeremia 12 Jeremia 13 Jeremia 14 Jeremia 15 Jeremia 16 Jeremia 17 Jeremia 18 Jeremia 19 Jeremia 20 Jeremia 21 Jeremia 22 Jeremia 23 Jeremia 24 Jeremia 25 Jeremia 26 Jeremia 27 Jeremia 28 Jeremia 29 Jeremia 30 Jeremia 31 Jeremia 32 Jeremia 33 Jeremia 34 Jeremia 35 Jeremia 36 Jeremia 37 Jeremia 38 Jeremia 39 Jeremia 40 Jeremia 41 Jeremia 42 Jeremia 43 Jeremia 44 Jeremia 45 Jeremia 46 Jeremia 47 Jeremia 48 Jeremia 49 Jeremia 50 Jeremia 51 Jeremia 52Verse
Jeremia 46:1 Jeremia 46:2 Jeremia 46:3 Jeremia 46:4 Jeremia 46:5 Jeremia 46:6 Jeremia 46:7 Jeremia 46:8 Jeremia 46:9 Jeremia 46:10 Jeremia 46:11 Jeremia 46:12 Jeremia 46:13 Jeremia 46:14 Jeremia 46:15 Jeremia 46:16 Jeremia 46:17 Jeremia 46:18 Jeremia 46:19 Jeremia 46:20 Jeremia 46:21 Jeremia 46:22 Jeremia 46:23 Jeremia 46:24 Jeremia 46:25 Jeremia 46:26 Jeremia 46:27 Jeremia 46:28



Jeremia 46:6 (SV1917) – "Ej ens den snabbaste kan fly undan..."
Den primära tolkningen av Jeremias 46:6 är att betona guds suveräna makt över krigets kaos. Budskapet är att människans bästa färdigheter, snabbhet eller styrka, inte kan rädda den som står inför Guds dom eller övermäktiga fiender. Snabbheten och hjältemodet uppträder som mänsklig förmåga, men de står hjälplösa inför det domslutet som Gud låter falla över Egyptens härar och deras upptrasslade planer.
Litterär kontext
Passagen är en del av Jeremias andra profetiska orakel mot nationer, där den hänförliga bilden av en avsides belägen stridsplats – nordost om Nilen vid Fratfloden – speglar en stormakt i förvirring. Här möter vi förstärkningen av ett tematiskt mönster: människans hjältemod står i skarp kontrast till Guds övergripande kontroll. Att den snabbaste inte kan fly undan betonar att gudomlig dom når alla, oavsett fart eller skicklighet.
Theologisk betydelse
Textens teologiska kärna är en påminnelse om människans begränsning inför Guds dom och rättvisa. Det är en ironisk bebådelse: även den mest kraftfulle tvingas erkänna sin rättmätiga ställning inför Gud. Budskapet uppmanar till omvändelse, ödmjuk tillförlitelse till Gud och vaksamhet mot arrogans inför makthavare och krigets fäktande natur.
Kopplingar i Skriften
Notering: budskapet står i relation till andra orakel där Gud överlämnar kungadömen och härskarens planer i sina händer, även när människors planer verkar starka och och rigorösa.
Cross-referenser
- Närliggande bilder av att människor inte kan rädda sig själva i fara, och hur Gud ingriper som den som har all makt. Exempelvis där Gud skrider in när fienderna sätts i rörelse. Förväntad följd är att Gud upphöjs i tro och frimodighet i hans tjänare.
- Tema om nederlag för de stolta inför Gud finns i flera profetiska texter där världsliga kraftmått ger vika. Betydelse: Gud är konunge, inte människan.
Frågor till reflektion
sammanfattning
Jeremias budskap här pekar på människans begränsningar inför Gud. Ingen kan fly undan eller rädda sig när Guds dom når. I stället uppmanas tro och ödmjuk tillit till Herren, som har kontroll över världens stridsväsen och dess öden. Detta ord fungerar som en påminnelse om att vår styrka skall vila i Guds nåd, inte i vår egen kraft.
Observera: Denna kommentar utgår från SV1917-texten och närliggande profetiska teman utan att citera hela versers text. Historiska hänvisningar byggs på public-domain källor som Matthew Henry, Albert Barnes och Adam Clarke, vars korta kommentarer kan bidra till förståelsen av Guds suveränitet och människans beroende.