Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Jeremia 1 Jeremia 2 Jeremia 3 Jeremia 4 Jeremia 5 Jeremia 6 Jeremia 7 Jeremia 8 Jeremia 9 Jeremia 10 Jeremia 11 Jeremia 12 Jeremia 13 Jeremia 14 Jeremia 15 Jeremia 16 Jeremia 17 Jeremia 18 Jeremia 19 Jeremia 20 Jeremia 21 Jeremia 22 Jeremia 23 Jeremia 24 Jeremia 25 Jeremia 26 Jeremia 27 Jeremia 28 Jeremia 29 Jeremia 30 Jeremia 31 Jeremia 32 Jeremia 33 Jeremia 34 Jeremia 35 Jeremia 36 Jeremia 37 Jeremia 38 Jeremia 39 Jeremia 40 Jeremia 41 Jeremia 42 Jeremia 43 Jeremia 44 Jeremia 45 Jeremia 46 Jeremia 47 Jeremia 48 Jeremia 49 Jeremia 50 Jeremia 51 Jeremia 52Verse
Jeremia 22:1 Jeremia 22:2 Jeremia 22:3 Jeremia 22:4 Jeremia 22:5 Jeremia 22:6 Jeremia 22:7 Jeremia 22:8 Jeremia 22:9 Jeremia 22:10 Jeremia 22:11 Jeremia 22:12 Jeremia 22:13 Jeremia 22:14 Jeremia 22:15 Jeremia 22:16 Jeremia 22:17 Jeremia 22:18 Jeremia 22:19 Jeremia 22:20 Jeremia 22:21 Jeremia 22:22 Jeremia 22:23 Jeremia 22:24 Jeremia 22:25 Jeremia 22:26 Jeremia 22:27 Jeremia 22:28 Jeremia 22:29 Jeremia 22:30



Jeremia 22:11 (SV1917) — En direkt avsikt om Salisbury Josias son Sallum
Ordet säger helt enkelt: Sallum skall inte igen komma hit tillbaka. Det är ett domsbudskap över en kung som har lämnat platsen och därmed misskött sin kungadöme genom bortvändhet från Jerusalem och dess visdomar.
Kontext och bakgrund
Jeremia väjer sig till Israels och Judas ledare under en tid av politisk instabilitet. Budskapet i detta kapitel riktas särskilt till de kungar som regerat i Jerusalem och deras ansvar inför Herren. Sallum, Josias son, är en av dessa kungar som avviker från platsen som är given av Gud och som symboliserar en trofast uppgift mot folket. Detta versbudskap fungerar som en prestanda av kallelse och varning: ledarna får inte återvända till sin kungliga funktion om de inte lever i lydnad mot Guds ord och den rättfärdiga vägen.
Tolkningsöversikt
I texten framträder två primära temata: 1) geografisk och teologisk plats som centrum för Herren inkluderar, och 2) avståndstagandet från denna plats som en synd och straff. Budskapet till Sallum är inte bara en detaljerad kritisk kommentar utan en bredare anmärkning om ledarskapets ansvar. Om en kung överger platsen, därmed överger han folkets hopp och Guds plan.
Viktiga observationer
Kort temaöversikt
Korshänvisningar och förklaringar
1) 2:a krön. 34–35 försöker illustrera hur ledarskap kan reformeras när folket söker Gud i lydnad. 2) Jeremia 7:4-8 närheten till platsens helighet påminner om behovet av uppriktighet inför Herren. 3) Daniel 4:17 påvisar att härskares trohet till Guds plan förblir nyckeln till stabilitet.
Praktisk tillämpning
Kungen Sallums öde påminner dagens ledare om att inget mänskligt herravälde ersätter lydnad mot Gud. Ledarskap kräver trofasthet, rättvisa och en vilja att hålla fast vid platsen som Gud har gett. För de troende innebär det att vara ansvarstagande i sina uppgifter, söka Gud i beslut och vårda folket genom rättfärdighet.
Anslutande kommentarer från klassiska källor
Utvalda yttranden från äldre kommentatorer framhäver att profetiska ord alltid är mått på ansvar för ledarnas plikter. De betonar att saftigheten i budskapet ligger i att påminna om att konungen – och mer generellt varje ledare – måste leva enligt Guds ord för att behålla sin position och förtroende.
Sammanfattningsvis innebär Jeremia 22:11 att Gud tydligt kräver ordentlig trohet i ledarskapet. Att avvika från platsen och plikten innebär att förlora den dyrbara positionen och skada folket som en gång blivit bevarat under Guds vård.