Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Jeremia 1 Jeremia 2 Jeremia 3 Jeremia 4 Jeremia 5 Jeremia 6 Jeremia 7 Jeremia 8 Jeremia 9 Jeremia 10 Jeremia 11 Jeremia 12 Jeremia 13 Jeremia 14 Jeremia 15 Jeremia 16 Jeremia 17 Jeremia 18 Jeremia 19 Jeremia 20 Jeremia 21 Jeremia 22 Jeremia 23 Jeremia 24 Jeremia 25 Jeremia 26 Jeremia 27 Jeremia 28 Jeremia 29 Jeremia 30 Jeremia 31 Jeremia 32 Jeremia 33 Jeremia 34 Jeremia 35 Jeremia 36 Jeremia 37 Jeremia 38 Jeremia 39 Jeremia 40 Jeremia 41 Jeremia 42 Jeremia 43 Jeremia 44 Jeremia 45 Jeremia 46 Jeremia 47 Jeremia 48 Jeremia 49 Jeremia 50 Jeremia 51 Jeremia 52Verse
Jeremia 11:1 Jeremia 11:2 Jeremia 11:3 Jeremia 11:4 Jeremia 11:5 Jeremia 11:6 Jeremia 11:7 Jeremia 11:8 Jeremia 11:9 Jeremia 11:10 Jeremia 11:11 Jeremia 11:12 Jeremia 11:13 Jeremia 11:14 Jeremia 11:15 Jeremia 11:16 Jeremia 11:17 Jeremia 11:18 Jeremia 11:19 Jeremia 11:20 Jeremia 11:21 Jeremia 11:22 Jeremia 11:23



Översikt över Jeremia 11:3 (SV1917)
I Jeremia 11 börjar profeten med att kalla folket till uppmärksamhet inför det förbund som Gud har ingått med Israels hus. Vers 3 sätter fokus på lydnadens grundval: välsignelse eller förbannelse kopplas till hur man tar emot och följer Guds ord om det förbund som Gud själv höll fram. Texten är en tydlig uppmaning till personligt ansvar inom nationens tro och liv, där ogenomtränglig villfarelse och otro avvisas av Herrens ord.
Versens sammanhang och betydelse
Här uppmanas lyssnaren att höra byggnaden av ett ordningsförbund: Förbunden som Gud ingick kräver troget lydnad. Det handlar inte om yttre religiösa ritualer utan om att ta till sig och följa Herrens ord i vardagen. Förbannelsen nämns som konsekvens för dem som inte hör detta förbunds ord — en påminnelse om att Guds krav är tydliga och att lydnad är avgörande för ett rättförhållande till Gud.
Huvudlärdom
Huvudlärdomen är att gudomlig välsignelse står i relation till medveten och konsekvent lydnad mot Guds ord. Det är inte ytlig religiös aktivitet som räddar, utan ett öppet mottagande och trofast följsamhet till Herrens budskap. Förbannelsen fungerar som varning till dem som förkastar förbundets ord och därmed avvisar Guds vägledning.
Skriftens andra passningar
Liknande teman finns i andra profetiska passager där lydnad definierar relationen till Gud och olydnad leder till negativa konsekvenser. Jämför exempelvis besked om välsignelse vid lydnad och varning vid otro i Jeremia och liknande prisropa i profetiska böcker som Hosea och Jesaja. Dessa trådar betonar att Guds ord fungerar som en vägledning, och att uppriktigt mottagande formar rätt tro och liv.
Praktisk tillämpning
Korsreferenser och sammanhang
- Hosea 4:6: Kunskapens brist leder till bortvändhet; hörsamheten till Guds ord bevarar relationen till honom.
- Jesaja 1:19-20: Om ni vill lyssna och lyda råder välsignelse; om inte, faller dom.
- Jakobs brev 1:22-25: Att bara vara ordets hörnsten utan handling gör människan lurad; sann tro kräver lydnad.
Sammanfattning
Jeremia 11:3 påminner om det grundläggande förhållandet mellan Gud och hans folk: att höra och följa förbundets ord är vägen till välsignelse, medan brist på lydnad innebär en allvarlig risk för förbannelse. Texten uppmuntrar trofasthet i vardagen och en vaksamhet mot frestelsen att välja eget sätt framför Guds ord.
Kommentarersinsikter i korthet
Innehållet knyter an till klassiska förklaringar där Elisabeth Henry, Barnes och Clarke betonar att ordet kräver en äkta tro och en livsförändrande lydnad, inte bara formell religiöshet. De anser att förbundet är levande och gör anspråk på varje troende. Exakta citat från Matthews Henry, Albert Barnes eller Adam Clarke används endast i förekommande fall och är flesta delar sammanfogade i den svenska sammanställningen utan upprepning av längre texter.