Romarbrevet 11:14 (SV1917) – En strävan att väcka avund och frälsa

Det här versavsnittet placeras mitt i den översyn av Israels förhållande till Frälsaren som Paulus för med sig i Romarbrevet. I samband med den stora redogörelsen om hur hedningar och judar ingår i Guds löfte, uttrycker Paulus en personlig målsättning: att i möjligaste mån väcka avund hos dem som tillhör hans eget kött och blod och därigenom vinna några av dem till tro.

Vad texten avslöjar om Gud och tro

Texten visar Guds väldiga nåd och hans rättfärdiga sätt att handla genom människors vittnesbörd. Paulus erkänner att hans eget människosläkte kan drabbas av avund när Guds planer uppenbaras bland hedningarna. Men syftet är att Gud genom evangeliet skall nå även dem som tillhör judarnas blodslinje. Det är ett uttryck för Guds inkluderande kallelse och hans håg för att låta troens sanning nå de som ännu står utanför.

Viktiga ord och bilder

«uppväcka avund» – en bild av provokation eller väckt begär hos andra när de ser hur tro och väckelse blomstrar bland icke-judarna. Det är inte avsedd som moralisk uppmaning till skenbar provokation, utan som ett resultat av vad evangeliet gör: Gud verkar i människor så att de ser något större än deras egna traditioner.

«mitt kött och blod» – ett sätt att beteckna det egna folkets naturliga släktband och nationella identitet. Här används det för att visa att han inte talar som främmande, utan som en jude som längtar efter att hans folk också skall ta emot Kristus.

Cross-referenser och sammanhang

• Rom 10:1 – Paulus vädjan om att hans landsmän må bli frälsta och hans djupa längtan efter deras frälsning visar att hans plan inte är att förkasta judarna, utan att evangeliet skall nå även dem.
• Rom 15:8–9 – Jesus Kristus kommer som tjänare till omskärelse för att uppfylla Guds trofasthet, så att hedningarna kan prisa Gud och glädjas i hans nåd, vilket förstärker motivet att väcka intresse hos andra.
• 2 Tim 2:25–26 – Guds välsignade arbete i människor ledder till omvändelse och upplysning, så att de som ligger fångna i villfarelse blir fria i sanningen.

Vad texten lär oss för vår tid

Vi uppmanas att se evangeliet som ett vittnesbörd som får människor att fundera över sin identitet och sin relation till Gud. Paulus visar att väckelse ofta sker när troen sprids bortom våra gränser och att det naturliga släktbandet inte är slutpunkten för Guds plan. Det är en uppmaning till ödmjukhet och bön, att vi, likt Paulus, kan lägga vår egen nationella eller personliga trygghet åt sidan till förmån för att nå fler med Kristi kärlek.

Kort sammanfattning

Rom 11:14 vittnar om ett ödmjukt men hoppfullt perspektiv: att evangeliet kan väcka avund hos vårt eget folk och därigenom leda till fler uppenbarelser av Guds nåd. Syftet är inte att förarga utan att rädda, genom tro på Jesus Kristus, både judar och hedningar.