Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenVerse
Lukas 14:1 Lukas 14:2 Lukas 14:3 Lukas 14:4 Lukas 14:5 Lukas 14:6 Lukas 14:7 Lukas 14:8 Lukas 14:9 Lukas 14:10 Lukas 14:11 Lukas 14:12 Lukas 14:13 Lukas 14:14 Lukas 14:15 Lukas 14:16 Lukas 14:17 Lukas 14:18 Lukas 14:19 Lukas 14:20 Lukas 14:21 Lukas 14:22 Lukas 14:23 Lukas 14:24 Lukas 14:25 Lukas 14:26 Lukas 14:27 Lukas 14:28 Lukas 14:29 Lukas 14:30 Lukas 14:31 Lukas 14:32 Lukas 14:33 Lukas 14:34 Lukas 14:35



Lukas 14:3 i SV1917 – Kontext och betydelse
I Lukas 14 sammankopplas en sabbatskonflikt med Jesu undervisning om medkänsla och rättvisa. På sabbaten står Jesus inför de lagkloke och fariséerna som söker en förklaring till vad som är rätt att göra på vilodagen. Versen fångar ögonblicket då Jesus ger en konkret fråga: får man bota sjuka på sabbaten eller inte? Denna händelse visar att Guds nåd överträffar människors regler när liv och ömhet står på spel.
Central betydelse
Svaret Jesus söker visar att sabbatsbudet inte är något isolerat krav utan ett uttryck för Guds kärlek och rättvisa. Han utmanar hyckleri och betonar att livets välmående står i fokus. Boten av sjuka på sabbaten blir därmed ett tecken på Guds rike som bryter igenom mänskliga uppställda gränser.
Två–tre centrala teman
Relaterade passager
• Matteus 12:9–14 och Markus 3:1–5 visar liknande sabbatskonflikt där Jesus botar och där lärjungarna plockar sädeskorn. Dessa paraleller förstärker poängen om barmhärtighetens primat i lagen.
• Återgivandet av kärlek i hebrerska sammanhang kan jämföras med andra frekventa teman i Lukas där Gud yttrar försoning och omtanke för de utsatta.
Praktisk reflektion
Fråga att bära med: Hur kan jag i dag låta medkänsla styra mina beslut – även när regler säger något annat? Jesus uppmanar mig att sätta människans behov i centrum och att livet och värdighet går före formella krav.
Avslutande sammanfattning
Jesusbönen i denna scen visar en kärna i evangeliet: Guds rike handlar om barmhärtighet och liv, inte om att upprätthålla regler för reglernas skull. I praktiken kallar det oss att leva som människor som botar och vägleder andra, även när det kräver mod att ifrågasätta nedsättande traditioner.
Korsreferenser och korta förklaringar
Israel och sabbatslagstiftningen förstås bäst i ljuset av kärlek och helighet: ref. Matteus 12:7 – barmhärtighet viktigt mer än offer; Lukas 6:6–11 – Jesus gör handlingar som avslöjar hjärtats rättfärdighet; Hebreerbrevet 4:9–11 – sabbatens fullbordande i Kristus och vilan i honom.
Kommentarerna från tidigare tidiga kommentatorer sammantagna framhäver Jesu insikt att livets godhet överträder strikta regler. Samuel Clarke och Adam Clarke betonar att Jesus i sin handling visar ett överordnat syfte: att visa Guds nåd i praktisk handling snarare än i teorier. Mattheüs Henry och Albert Barnes framhåller att Jesus här upphöjer medkänslan som kärnan i lagen.