Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenVerse
Lukas 14:1 Lukas 14:2 Lukas 14:3 Lukas 14:4 Lukas 14:5 Lukas 14:6 Lukas 14:7 Lukas 14:8 Lukas 14:9 Lukas 14:10 Lukas 14:11 Lukas 14:12 Lukas 14:13 Lukas 14:14 Lukas 14:15 Lukas 14:16 Lukas 14:17 Lukas 14:18 Lukas 14:19 Lukas 14:20 Lukas 14:21 Lukas 14:22 Lukas 14:23 Lukas 14:24 Lukas 14:25 Lukas 14:26 Lukas 14:27 Lukas 14:28 Lukas 14:29 Lukas 14:30 Lukas 14:31 Lukas 14:32 Lukas 14:33 Lukas 14:34 Lukas 14:35



Sammanfattning av innebörden
I Lukas 14:22 talar tjänaren till sin herre: arbetet är fullbordat som befalldes, men det återstår fortfarande rum. Versen pekar på Guds kallelse som fullbordad i första led, samtidigt som det finns ett ännu öppet utrymme för fler att svara, för människor att komma till tro och göra Guds vilja.
Kontekst och bakgrund
Texten återfinns i liknelsen om måltiden där en herre bjuder sina gäster till fest. Den första runda av bjudningar avvisas, och tjänaren går ut för att samla fler. När han rapporterar att allt som befalldes är gjort men fortfarande finns plats, betonas att Guds nåd sträcker sig utöver de som först blivit kallade. SV1917 återger orden som ett uttryck för fullbordad uppgift och fortsatt tillgång till platsen runt Guds bord.
Interpretativa observationer
- Det är inte frukten av människors initiala svar som avgör, utan att inbjudan fortsatt är öppen och Guds välvilja når fler.
- Tjänarens ord understryker trohet och lydnad: uppgiften är utförd enligt befästande bud. Men den stora poängen ligger i det tillgängliga utrymmet kvar i rätten och ödmjukheten i att svara.
- Lukas betonar ofta Guds nåd som överflödande och inkluderande, inte begränsad till en viss grupp.
Tematiska punkter
Relaterade passager och förklaringar
- Liknelsen om bjudningen i Luke 14:16-23 visar att Guds kallelse förnyas och omfattar hela världen; trots avslag fortsätter bjudandet tills festen står färdig. Detta förstärker en central poäng: gudomlig nåd är riktad mot alla som svarar i tro.
- Matteus 22:1-14, där en kung bjuder gäster till bröllop och de första som kallas avvisar festen, följt av utsträckning till andra: betonar öppenhetens och rättvisans tendenser i Guds rike. Denna koppling förstärker att svaret på kallelsen kan ske i olika tidpunkter i livet.
- Rom 10:13-14 framhäver att frälsningen når de som ropar på Herren, och att sändningen av budskapet kräver att människan hör och tror. Denna koppling understryker att bjudningen har ett ansvar att svara i tro.
Praktisk tillämpning
Tre snabba vägledningar: håll dig öppen för Guds barmhärtighet, var beredd att svara när kallelsen når dig, och minns att Guds rike är en inbjudan som sprider sig till fler – även när gränser verkar sättas av mänskliga ordningar.
Notering om citat
Inga längre, ofullständiga citat från Matthew Henry, Albert Barnes eller Adam Clarke används här. Eventuella direkta uttryck som nämns genomförs endast i sammanhang där de är relevanta och citerade i översättning, utan att duplicera fullständiga utdrag.
Cross-references (förklaringar)
- Luk 14:16-23: Samma tema om öppen kallelse och hur Guds bjudning färdas utanför de första respondenterna.
- Matt 22:1-14: Liknelse om inbjudningar och bröllopsfestens tillgång som betonar villkorslös nåd och rättvisa.
- Rom 10:13-14: Nödvändigheten av att höra och svara på budskapet om frälsningen.