Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenVerse
Johannes 17:1 Johannes 17:2 Johannes 17:3 Johannes 17:4 Johannes 17:5 Johannes 17:6 Johannes 17:7 Johannes 17:8 Johannes 17:9 Johannes 17:10 Johannes 17:11 Johannes 17:12 Johannes 17:13 Johannes 17:14 Johannes 17:15 Johannes 17:16 Johannes 17:17 Johannes 17:18 Johannes 17:19 Johannes 17:20 Johannes 17:21 Johannes 17:22 Johannes 17:23 Johannes 17:24 Johannes 17:25 Johannes 17:26



Varför denna vers är viktig
Johannes 17:22 i SV1917 lyfter fram målet med Kristi uppdrag: den härlighet som Fadern har givit mig har jag givit åt dem, för att de skola vara ett, såsom vi äro ett. Versen kopplar samman Jesu gudomliga uppdrag med kyrkans enhet och därigenom med Guds härlighet som ges till troende. Denna enhet är inte främst social eller politisk; den är ett andligt och gemenskapsbaserat uttryck av kärlek, sanning och gemensamt uppdrag i världen.
Originalkontext och huvudbudskap
Jesus frågar Fadern att hans lärjungar skall få del av den härlighet som han själv har fått av Fadern. Han gör detta som en gåva till dem, så att de må vara ett som Fadern och Sonen är ett. Det syftar till enhet i tro, i kärlek och i uppdrag: att vittna om Kristus och leva i ömsesidig ödmjuk tjänst. Här är en hänförande tanke: enheten i Kristus återspeglar den övernaturliga gemenskapen inom Treenigheten och fungerar som vittne för världen.
Nyckelidéer och tematik
Kommentarsinspirationer från äldre kommentatorer
Matthew Henry betonar att härligheten inte är vår egen grund, utan en överlåtelse av Kristus som binder oss samman i kärlek och tro. Albert Barnes framhäver att enheten är ett utsnitt av Treenighetens enhet och att vårt gemensamma liv i Kristus är en uppfyllelse av bönen i Joh 17:21–23. Adam Clarke påpekar att härligheten inte bara är framtida utan redan delad genom Andens närvaro, så att tron får ett praktiskt gemenskapsliv i kärlek.
Exakta citat från tidigare kommentatorer (om tillämpligt):
Matthew Henry: ”That they may be one, as we are one” – enhetens modell bestäms av Fadern och Sonen tillsammans.
Albert Barnes: betonar att denna gemenskap bland lärjungarna är ett tecken på Treenighetens enhet och ett centralt mål i evangeliet.
Adam Clarke: ser här lärjungarnas medlemskap i Kristus som återspeglas i den helige Andes närvaro och dess verkan i praktisk kärlek.
Cross-references och kopplingar
1) Joh. 13:34–35 — Jesus uppmanar till nytt kärleksbud som bevarar enheten; kärlek skall känneteckna lärjungarna inför världen.
2) Efes. 4:3–6 — uppmaning till ett och samma Ande, ett kropp och ett hopp, liknande den enhet som Jesus anhåller om.
3) 1 Joh. 4:12 — ingen har sett Gud, men om vi älskar varandra, blir Gud i oss närvarande och vår enhet vittnar om honom.
Praktisk tillämpning och kort tanke
Denna vers manar oss att söka enhet i kärlek och ödmjukhet i kyrkan, inte som ett mål i sig utan som ett medel för att världen ska få se vem Jesus är. Genom helig Ande får vi kraft att leva i enhet: att ge, tjänas och leva som en gemenskap som speglar Faderns och Sonens relation.
Avslutande reflektion
Jesus delar sin härlighet med oss för att vi må vara ett. När vi i dagblir förenade i Kristus – över etniska, kulturella och sociala skillnader – vittnar vi om Guds närvaro och kraft. Vår enhet är inte bara ett mål, utan en daglig praktik där vi älskar, förlåter och tjänar varandra i trosbekännelse och sanning.