Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenVerse
Johannes 17:1 Johannes 17:2 Johannes 17:3 Johannes 17:4 Johannes 17:5 Johannes 17:6 Johannes 17:7 Johannes 17:8 Johannes 17:9 Johannes 17:10 Johannes 17:11 Johannes 17:12 Johannes 17:13 Johannes 17:14 Johannes 17:15 Johannes 17:16 Johannes 17:17 Johannes 17:18 Johannes 17:19 Johannes 17:20 Johannes 17:21 Johannes 17:22 Johannes 17:23 Johannes 17:24 Johannes 17:25 Johannes 17:26



Johannes 17:10 (SV1917): Enhet mellan Jesus och Fadern
Direkt betydelse: Detta versavsnitt säger att allt som är Jesu är Faderns, och allt som är Faderns är Jesu—och att Jesus upphöjs och är förhärligad i sina lärjungar. Det uttrycker en djup ömsesidighet mellan Son och Fader, där enhet i vilja, uppgift och ära avspeglas i de troendes gemenskap med Kristus.
Bakgrund och sammanhang
Versen är del av Jesu bön i Johannesevangeliens sista delar, där Jesus förbereder sina följande följeslagare och betonar enhet, kärlek och uppdrag. Han uttrycker en gemenskap som redan existerar mellan honom och Fadern och som också gäller dem som tror. Det talar om övernaturlig samhörighet i tro och mission.
Tolkningsobservationer
Konkret sammanfattning
Versen säger att Jesu och Faderns ägodel/mäktighet och ära är gemensamt ägda, och att Jesu person och uppdrag är mitt i dem som följer honom. Förhärligandet sker i enhetens ljus, där lärjungarna upptäcker sin plats i Guds plan genom Kristus.
Korsreferenser och förklaringar
1) Johannes 10:30 – "Jag och Fadern är ett." Första tonen av den gudomliga enheten mellan Sonen och Fadern som utgör underlaget för deras sammanlänkade uppdrag.
2) 1 Kor 1:9 – Troens trohet hålls fast i gemenskapen med Kristus, vars närvaro formar hur de troende lever och vittnar.
3) Fil 2:6–8 – Kristus som upphör att vara till i egen vinning, tar formen av tjänare och förhärligas genom lydnad, vilket speglar den gemensamma härligheten som Jesus citerar.
Historiska kommentarer (sammanfattade, i svensk tolkning)
Matthew Henry: Betonar att Jesu ära och lärjungarnas helgelse står i ett gemensamt ursprung—Fadern och Sonen delar en kristusisk identitet som leder troende in i samma gemenskap.
Albert Barnes: Påpekar att uttrycket syftar till fullständigt beroende mellan Jesus och Fadern i hans verk och ära, och att lärjungarna genom honom blir förankrade i denna gemenskap.
Adam Clarke: Läggningens ton är att den kristna gemenskapen med Kristus är en fortsättning av den av Jesus och Fadern etablerade enheten; den heliga ande formar de troendes liv till att spegla denna enhet.
Praktisk tillämpning
Denna versterapport uppmanar till enhetlig firande av Kristus i vardagen: låt ditt liv återspegla Jesu ord och kärlek, så att andra ser Faderns härlighet i dig genom Jesus Kristus. Bevarad enhet i gemenskap, lydnad och tjänst blir ett vittnesbörd om Guds plan i världen.