Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Jeremia 1 Jeremia 2 Jeremia 3 Jeremia 4 Jeremia 5 Jeremia 6 Jeremia 7 Jeremia 8 Jeremia 9 Jeremia 10 Jeremia 11 Jeremia 12 Jeremia 13 Jeremia 14 Jeremia 15 Jeremia 16 Jeremia 17 Jeremia 18 Jeremia 19 Jeremia 20 Jeremia 21 Jeremia 22 Jeremia 23 Jeremia 24 Jeremia 25 Jeremia 26 Jeremia 27 Jeremia 28 Jeremia 29 Jeremia 30 Jeremia 31 Jeremia 32 Jeremia 33 Jeremia 34 Jeremia 35 Jeremia 36 Jeremia 37 Jeremia 38 Jeremia 39 Jeremia 40 Jeremia 41 Jeremia 42 Jeremia 43 Jeremia 44 Jeremia 45 Jeremia 46 Jeremia 47 Jeremia 48 Jeremia 49 Jeremia 50 Jeremia 51 Jeremia 52Verse
Jeremia 52:1 Jeremia 52:2 Jeremia 52:3 Jeremia 52:4 Jeremia 52:5 Jeremia 52:6 Jeremia 52:7 Jeremia 52:8 Jeremia 52:9 Jeremia 52:10 Jeremia 52:11 Jeremia 52:12 Jeremia 52:13 Jeremia 52:14 Jeremia 52:15 Jeremia 52:16 Jeremia 52:17 Jeremia 52:18 Jeremia 52:19 Jeremia 52:20 Jeremia 52:21 Jeremia 52:22 Jeremia 52:23 Jeremia 52:24 Jeremia 52:25 Jeremia 52:26 Jeremia 52:27 Jeremia 52:28 Jeremia 52:29 Jeremia 52:30 Jeremia 52:31 Jeremia 52:32 Jeremia 52:33 Jeremia 52:34

Jeremia 52:23 (SV1917) – Kontext och betydelse
Texten är en redovisning av jourensverk som beskrivs under Jerusalems förstörelse och kung Sidkijas fångenskap. Här nämns granatäpplen och deras antal som ett tecken på rikedomens prakt men samtidigt som en del av den materiella överflödet som följer med staden när den faller. Versen ligger i en sektion där den historiska redovisningen används för att illustrera speglingen mellan skönhet, rikedom och undergång.
Huvudbetydelsen i sammanhanget
Eljest syftar versen till att visa hur varje detalj i Jerusalems byggnader och prydnader noggrant räknas i förstörelseögonblicket. Granatäpplen var en vanlig symbol för skönhet och rikedom i den förgångetidens dekor och arkitektur. Att ange 96 granatäpplen utåt men totalt cirka 100 när de vara sammanknutna i nätverk vittnar om hur präglad staden var av rikedom och yttre prakt som står i kontrast till skuggan av dess öde.
Tre centrala teman
Relaterade passager (korta hänvisningar)
• Jeremia 22:13–17, som kritiserar vårdarhet utan rättfärdighet och nyanserar hur materiell rikedom överlever inte Guds krav. Förklaring: här ser vi att yttre prakt ibland står i skarp kontrast till rättfärdighet och lydnad.
• Klagovisan 2:1–2, som visar hur staden tappar sin ära men samtidigt blir ett tecken på Guds dom och trohet till sina löften. Förklaring: påminner att även när allt verkar förlorat, är Gud närvarande i dom och upprättelse.
• 2 Kungaboken 25:18–21, som återger fångenskapens detaljer och hur nedtonad prakt inte förhindrade att Gud uppfyllde sina ord.
Praktisk tillämpning
Versens fokus på detaljer och yttre symboler uppmuntrar till att granska vad som egentligen bär vår darrande tillit. Värdera rättfärdighet och trohet framför endast skönhet eller rikedom, och minnas att Guds dom ofta kommer genom historiska händelser som avslöjar vad som verkligen har kraft att upprätta eller förgöra.
Sammanfattning
Jeremia 52:23 målar upp en bild av hur Jerusalem var rikt och praktfullt utsmyckad, med ett tydligt antal granatäpplen som speglar dess yttre prydnad. Men i kontexten av förstörelsen betonar texten att yttre rikedom inte kan förhindra Guds dom, och att verklig styrka ligger i lydnad och rättfärdighet inför vår Herre.
Kommentatoriskt urval (snabbt)
Som public-domainkällor inflikar Matthew Henry och Adam Clarke att sådana detaljer ofta tjänar som en lektion i att världen ger ett sken av tillfredsställelse medan moralisk och andlig verklighet diskuteras av Gud. De noterar att även små tal kan fungera som tecken på större verkligheter i Guds ledning.