Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Jeremia 1 Jeremia 2 Jeremia 3 Jeremia 4 Jeremia 5 Jeremia 6 Jeremia 7 Jeremia 8 Jeremia 9 Jeremia 10 Jeremia 11 Jeremia 12 Jeremia 13 Jeremia 14 Jeremia 15 Jeremia 16 Jeremia 17 Jeremia 18 Jeremia 19 Jeremia 20 Jeremia 21 Jeremia 22 Jeremia 23 Jeremia 24 Jeremia 25 Jeremia 26 Jeremia 27 Jeremia 28 Jeremia 29 Jeremia 30 Jeremia 31 Jeremia 32 Jeremia 33 Jeremia 34 Jeremia 35 Jeremia 36 Jeremia 37 Jeremia 38 Jeremia 39 Jeremia 40 Jeremia 41 Jeremia 42 Jeremia 43 Jeremia 44 Jeremia 45 Jeremia 46 Jeremia 47 Jeremia 48 Jeremia 49 Jeremia 50 Jeremia 51 Jeremia 52Verse
Jeremia 23:1 Jeremia 23:2 Jeremia 23:3 Jeremia 23:4 Jeremia 23:5 Jeremia 23:6 Jeremia 23:7 Jeremia 23:8 Jeremia 23:9 Jeremia 23:10 Jeremia 23:11 Jeremia 23:12 Jeremia 23:13 Jeremia 23:14 Jeremia 23:15 Jeremia 23:16 Jeremia 23:17 Jeremia 23:18 Jeremia 23:19 Jeremia 23:20 Jeremia 23:21 Jeremia 23:22 Jeremia 23:23 Jeremia 23:24 Jeremia 23:25 Jeremia 23:26 Jeremia 23:27 Jeremia 23:28 Jeremia 23:29 Jeremia 23:30 Jeremia 23:31 Jeremia 23:32 Jeremia 23:33 Jeremia 23:34 Jeremia 23:35 Jeremia 23:36 Jeremia 23:37 Jeremia 23:38 Jeremia 23:39 Jeremia 23:40



Herdarnas oförmåga och Guds lojalitet mot sitt får (Jeremia 23:2, SV1917)
Herren säger att han själv kommer att söka sina får igenom sittingående som är de odugliga herdarna. Versen pekar på en stark kritisk dom över ledarskapet som varit omvårdnadsfarligt och som förskingrat Guds folk, och därmed varit ansvarig för deras skingring och lidande. Men samtidigt bär versen ett hopp: Gud kommer att ingripa för att återupprätta och återfå sitt får.
Literär kontext
Denna profetiska dom följer Jeremias breda tema om misslyckande hos ledande råd och religiösa ledare. Ordnandet av staden och folkets trohet står i fokus; hedningar påverkar inte bara politiskt utan också andligt. Denna text bibehåller en tydlig kontrast mellan hopp om återställande och kritik av synderna hos herdarna som varit ansvariga för fåren.
Teologisk betydelse
Texten understryker Guds trofasthet trots mänsklig otrohet. Fåren tillhör honom; även när ledarna sviker står Gud redo att söka och återföra dem. Det understryker att dom och straff inte är ända målet utan också parollen till omvändelse och omsorg. Sammanfattningsvis framhäver den att verklig ledarskap kräver kärlek, sökande och ansvar för fåren.
Skriftliga länkar
Kommentarernas spets: Dom mot dåvarande herdars oansvarighet är inte utan löfte om återställande och ny omsorg genom Guds ingripande.
Frågor för reflektion
Sammanfattning
Jeremia 23:2 i SV1917 heter ett hårt anklagande mot ledarna som förskingrat fåren och fört dem bort från deras bästa. Men texten rymmer också tröst: Gud själv kommer att hemsöka eller sopa bort edert onda väsendes skull och därigenom visa sin trofasthet och kärlek, och peka fram mot återställandet av fåren genom hans ingripande.
Konkreta kommentarer i traditionell harmoni
En sammanvävning av tidigare tolkningar ger en drift att lyfta fram tre nyckelaspekter. För det första betonar Matthew Henry ledarskapets ansvar och Guds rättvisa. För det andra understryker Albert Barnes att fåren hör Guds röst och att Gud vill återföra dem till hennes vård. För det tredje säger Adam Clarke att domens ord även är en anmodan om ånger och omvändelse. Dessa äldre perspektiv förstärker bilden av en trofast Gud som söker sitt folk trots deras fel och som leder dem tillbaka till enlighet med hans vilja.
Utdragen ord via kommentarsverk från Henry, Barnes, Clarke nämns endast i sammanhang där deras insikter ligger till grund för tolkningen. Ingen fullständig citat används här utan refererar till deras allmänna teser.