Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Jesaja 1 Jesaja 2 Jesaja 3 Jesaja 4 Jesaja 5 Jesaja 6 Jesaja 7 Jesaja 8 Jesaja 9 Jesaja 10 Jesaja 11 Jesaja 12 Jesaja 13 Jesaja 14 Jesaja 15 Jesaja 16 Jesaja 17 Jesaja 18 Jesaja 19 Jesaja 20 Jesaja 21 Jesaja 22 Jesaja 23 Jesaja 24 Jesaja 25 Jesaja 26 Jesaja 27 Jesaja 28 Jesaja 29 Jesaja 30 Jesaja 31 Jesaja 32 Jesaja 33 Jesaja 34 Jesaja 35 Jesaja 36 Jesaja 37 Jesaja 38 Jesaja 39 Jesaja 40 Jesaja 41 Jesaja 42 Jesaja 43 Jesaja 44 Jesaja 45 Jesaja 46 Jesaja 47 Jesaja 48 Jesaja 49 Jesaja 50 Jesaja 51 Jesaja 52 Jesaja 53 Jesaja 54 Jesaja 55 Jesaja 56 Jesaja 57 Jesaja 58 Jesaja 59 Jesaja 60 Jesaja 61 Jesaja 62 Jesaja 63 Jesaja 64 Jesaja 65 Jesaja 66
Jesaja 13:17 (SV1917) – En förvarning om Medernas upprättade vrede
I profetordet mot Babylon och dess allierade kulminerar Jesajas budskap i en varning om Guds dom. Jesaja 13 fungerar som en förberedelse för den storskaliga dom som kommer över Babyloniska rike, där himmelska aktörer förstärker Guds rättvisa. Versen 17 riktar uppmärksamheten mot mederna: de ska upphöjas mot Babylon, men deras styrka kommer inte att bära frukt när världen ser deras materiella bojor som guld och silver, som inte längre anses vara värdefullt i Guds domschema. Denna text placerar fokus på att makt och rikedom inte kan rädda när Gud verkar genom främmande nationer för att verkställa sin dom.
Central betydelse
Texten uttrycker att Gud väcker en fiende mot en annorlunda makt och att den fiendens styrka inte är baserad i rikedom eller kultur, utan i en gudomlig plan. Medernas uppgift är att genomföra strid och kaos, så att Babylon raseras. Detta illustrerar att rikedom och försvarsmakter är ömtåliga i Guds ögon när han avsiktligt vänder dem mot sitt syfte.
Nyckelteman
Relaterade passager
• Jesaja 10:5–7 visar hur Gud använder främmande makter som instrument i sin dom över etablerade riken. Hur denna uppgift kommer att avslöjas när deras makt inte räcker till inför Guds överblick. Cross-reference-kontakt.
• Habakkuk 2:12–14 betonar att Herrens ära växer när domstolarna byggs upp av orättfärdighet. Denna länk understryker temat att mänsklig framgång inte är slutgiltig utan underordnad Guds stora översyn.
• Psaltaren 20:7 minns att vissa sätter sin lit till vapen och guld medan trofasta varelser sätter sin lit till Herrens namn; en påminnelse om vart vårt förlitan bör vila när världens styrka ifrågasätts.
Praktisk reflektion
Hur reagerar vi när världens rikedom, makt eller kulturella självständighet känns hotad? Denna vers uppmuntrar till att lita till Guds fullständiga kontroll snarare än att fästa livets trygghet i materiella skatter. Det innebär också att vi bör se våra egna högmodiga planer som underordnade under Guds större syfte och inte som oåterkalleliga trygghetsdepåer.
Kort avslutande sammanfattning
Jesaja 13:17 visar att Gud använder Medernas styrka som ett verktyg för att bringa dom över Babylon. Det som människor ser som starkt – silver och guld – förlorar sitt värde i Guds domsåg när hans plan går fram. Budskapet uppmanar till tro och ödmjukhet inför Herrens suveränitet.
Notering om exacta citat från äldre kommentatorer: Inga direkta ordagliga utdrag från Matthew Henry, Albert Barnes eller Adam Clarke citeras för denna vers i denna uppsättning. Likväl begrundas deras traditionella insikter i sammanhanget: Henry betonar Guds dom över övermod, Barnes framhäver nationernas förgänglighet inför Guds plan, och Clarke påpekar hur Guds styrka ofta uppenbaras genom fiendens instrument.