Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenVerse
Romarbrevet 4:1 Romarbrevet 4:2 Romarbrevet 4:3 Romarbrevet 4:4 Romarbrevet 4:5 Romarbrevet 4:6 Romarbrevet 4:7 Romarbrevet 4:8 Romarbrevet 4:9 Romarbrevet 4:10 Romarbrevet 4:11 Romarbrevet 4:12 Romarbrevet 4:13 Romarbrevet 4:14 Romarbrevet 4:15 Romarbrevet 4:16 Romarbrevet 4:17 Romarbrevet 4:18 Romarbrevet 4:19 Romarbrevet 4:20 Romarbrevet 4:21 Romarbrevet 4:22 Romarbrevet 4:23 Romarbrevet 4:24 Romarbrevet 4:25



Romarbrevet 4:24 i SV1917 – nyckel till vår rättfärdiggörelse
Texten säger att Jesu uppståndelse från de döda görs till ledmotiv för vår rättfärdiggörelse. Det som gäller honom sägs också gälla oss som tror. Genom tron på uppståndelsen tillräknas rättfärdighet och liv till dem som delar hans tro, inte genom laggärningar utan genom Gudsrättfärdighet som blir vår genom tron.
Litterär kontext
I Romansbrevet följer versen som en konsekvens av Paulus undervisning om rättfärdiggörelse genom tro och inte genom lagarbete. Kapitel 4 drar vi in Abraham som förebild för troförtroende på Guds löften. Att Kristus uppväckte Jesus från de döda tjänar som garant för hans möjlighet att förklara tro som rättfärdig inför Gud. Vers 24 knyter Paulus tro till vår egen tro: om det gäller honom, gäller det även oss som delar hans uppståndelsestolthet över Gud.
Teologisk betydelse
Frasen betonar den integrerade doktrinen: tron föder rättfärdighet, och Gud räknar tro som rättfärdighet. Kristi uppståndelse är huvudteglet i detta: den bekräftar att Jesus verkligen har besegrat döden och därmed könsligheten i den mänskliga ståndpunktens felaktiga slutsatser. Att vår HERRE uppväckte från de döda visar att Guds kraft står bakom rättfärdiggörelsen och att tron på Kristus ges som gåva genom nåd.
Korsreferenser och samband
Kärnan i samband: uppståndelsens verklighet står som bevis för att tro på Kristus är ett säkert mottagande av rättfärdighet. Det vi behöver tro på är Guds kraft och hans löften.
Reflekterande frågor
Sammanfattning och tillämpning
Versen försäkrar oss att rättfärdiggörelsen inte är beroende av egen laggärning utan av tro på den uppstånde Jesus. Genom tron tillräknas rättfärdighet trots våra brister, och denna tro vilar på Faderns kraft i uppståndelsen. Detta står i sammanhanget med Abraham som förebild: tro på Guds löften räcker för rättfärdighet. Denna kallelse till tro är vår gemensamma grund.
Notering om citat från kommentatorer: Ingen direkt kort citat från Matthew Henry, Albert Barnes eller Adam Clarke används i denna text, men deras traditionella synpunkter influerar den sammanhängande tolkningen: tro som grund för rättfärdiggörelse och uppståndelsens kraft som garant för Guds löften.
Kommentarernas sammanfattning
Romerbrevet 4:24 hävdar att det som gäller Kristus uppståndelse blir vår praktiska verklighet när vi tror. Tron—inte laggärningar—räddar och gör oss rättfärdiga inför Gud. Uppståndelsen bekräftar att Guds kraft står bakom vår rättfärdiggörelse och ger hopp om ett nytt liv i Kristus. Denna sanning formar vår tro och vårt leverne i vardagens beroende av Guds nåd.