Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Matteus 1 Matteus 2 Matteus 3 Matteus 4 Matteus 5 Matteus 6 Matteus 7 Matteus 8 Matteus 9 Matteus 10 Matteus 11 Matteus 12 Matteus 13 Matteus 14 Matteus 15 Matteus 16 Matteus 17 Matteus 18 Matteus 19 Matteus 20 Matteus 21 Matteus 22 Matteus 23 Matteus 24 Matteus 25 Matteus 26 Matteus 27 Matteus 28Verse
Matteus 13:1 Matteus 13:2 Matteus 13:3 Matteus 13:4 Matteus 13:5 Matteus 13:6 Matteus 13:7 Matteus 13:8 Matteus 13:9 Matteus 13:10 Matteus 13:11 Matteus 13:12 Matteus 13:13 Matteus 13:14 Matteus 13:15 Matteus 13:16 Matteus 13:17 Matteus 13:18 Matteus 13:19 Matteus 13:20 Matteus 13:21 Matteus 13:22 Matteus 13:23 Matteus 13:24 Matteus 13:25 Matteus 13:26 Matteus 13:27 Matteus 13:28 Matteus 13:29 Matteus 13:30 Matteus 13:31 Matteus 13:32 Matteus 13:33 Matteus 13:34 Matteus 13:35 Matteus 13:36 Matteus 13:37 Matteus 13:38 Matteus 13:39 Matteus 13:40 Matteus 13:41 Matteus 13:42 Matteus 13:43 Matteus 13:44 Matteus 13:45 Matteus 13:46 Matteus 13:47 Matteus 13:48 Matteus 13:49 Matteus 13:50 Matteus 13:51 Matteus 13:52 Matteus 13:53 Matteus 13:54 Matteus 13:55 Matteus 13:56 Matteus 13:57 Matteus 13:58



Matt 13:57 – Föraktad i sin fädernestad
Kärnan i versen: I sin hemstad möts Jesus inte med erkännande utan med misstro och avvisande; en profet blir ofta föraktad av dem som känner honom bäst.
Helhetlig bakgrund
Texten hör till Jesu undervisning i Uppenbarelsens bildspråk, där han förklarar varför hans gärningar och ord ofta förblir obemärkta eller motarbetade i de människor som känner honom närmast. I SV1917-översättningen citeras Jesus där han säger att en profet icke föraktad utom i sin fädernestad och i sitt eget hus. Detta speglar en vanlig erfarenhet i Gamla och Nya Testamenten: Jesus bemöttes med skepsis av dem som var närmast, medan främlingar ofta tog emot honom med större öppenhet.
Tolkningsnoteringar
- Förakt bland dem som känner honom: Rädslan för att tappa kontroll och förväntningarna på en vanlig människa som man känt sedan barndomen bidrar till misstro.
- Profetens ensamhet: Budskapet om Guds rike kräver ofta en omtolkning av vad som anses normalt, vilket möts med motstånd i kära och invanda miljöer.
- Utforskning av Jesu status: Ingen nyckelidé bottnar i nationell eller familjär prestige, utan i hur människorna svarar på Guds nåd genom honom.
Tolkningsögonblick motverkat av samtida kommentarer
Enligt historisk kommentarer (Matthew Henry, Albert Barnes, Adam Clarke) illustrerar texten hur vänner och födelsedagar ibland behandlar kända ledare med tvekan eller ifrågasättande trots deras uppdrag. De påpekar att Jesus inte förlorar sin auktoritet, men uppmanar lyssnarna att bedöma sakernas innehåll snarare än relationen till honom.
Korsreferenser och korta förklaringar
Genom dessa paralleller ser vi att budskapet inte saknar kraft; det avslöjar mänsklig kärvänlighet och religiös självtillit bredvid den verkliga tro som Jesus kallar till.
Praktisk tillämpning
Ta lärdom av att tro och budskapet inte alltid upplevs som förväntat av dem som känner oss bäst. Var öppen för Guds ord även när det utmanar bekanthet eller förutfattade meningar. Var lyhörd för Jesu kallelse i vardagsmiljön och sök att se skärpa i det som förnimmer resten av världen som kraft och nåd.
Kort sammanfattning
Versens centrala budskap är att kännedom och närhet till Jesus inte garanterar mottagande av hans ord; ofta är det de som borde tro som tvekar. Förståelsen av denna verklighet leder till en mer öppen tro och trofast tjänst, oavsett mottagarens initiala frihet eller motstånd.
Notering om äldre kommentarer: Inga direkta citat från Matthew Henry, Albert Barnes eller Adam Clarke används i längden, men deras idéer runt profetens mottagande och regionalt motstånd ligger till grund för tolkningen i denna sammanfattning.